Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kampen fortsätter för kvarvarande på Northland

Förhandlingarna vid det krisdrabbade gruvbolaget Northland Resources har nu avslutats och resulterat i att 29 av de 269 anställda blir kvar. Det med hopp om att man i morgon får tillstånd för en fortsatt rekonstruktion av bolaget och sedan lyckas ordna med en finansiering så att verksamheten kan fortsätta.
- Vi fortsätter kämpa, säger Robert Eriksson, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
Tornedalenmedia/TT
Northland Resources, Pajala Tornedalenmedia/TT

För en vecka sedan, tisdagen den 7 oktober, stoppade gruvbolaget Northland Resources sin verksamhet i Kaunisvaara, strax utanför Pajala, och varslade alla anställda om uppsägning.

Sedan representanterna från arbetsgivarsidan och facken förhandlat 14 timmar per dygn är nu uppsägningsförhandlingen avklarad. Den resulterade i att en liten styrka på 29 personer, varav 15 tjänstemän, blir kvar. Planen är nu att verksamheten ska vara startklar.

En del av tjänstemännen kommer att ägna sig åt säkerhetsarbete för att de som ska jobba med att underhålla verk och gruva ska kunna göra det på ett säkert sätt. Andra tjänstemän får i uppgift att försöka hitta en lösning vad gäller finansieringen.

- Nu finns en plan för hur vi ska få  verksamheten att blomstra igen, säger Robert Eriksson, som blir kvar som säkerhetsansvarig.

- Det värsta scenariot hade ju varit att alla fått gå. Nu finns ändå hoppet kvar och vi kommer kämpa på för att försöka få ordning på det här. Den vanligaste frågan bland dem som nu blivit uppsagda är hur det är med återanställningsmöjligheten, så folk är ju fortsatt optimistiska om att det ska lösa sig så att de får komma tillbaka till jobbet, säger Robert Eriksson.

Sjunkande malmpriser har uppgetts vara en orsak till att bolaget länge har gått dåligt. I fjol räddades man undan en konkurs tack vare ett kapitaltillskott och lån från bland annat Peab, Metso och riskkapitalbolaget Norrskenet. Men när Northland i slutet av september bad storägarna om mer pengar var det stopp.

Bolaget har nu varit under rekonstruktion sedan juli i år och nu väntar alla spänt på vilket besked som kommer att ges om rekonstruktionen i morgon.

- Vi hade verkligen gett oss tusan på att förhandlingarna skulle gå väldigt snabbt. För i morgon är det dags för en ny prövning av rekonstruktionen, om den ska förlängas eller inte, och då vill vi så klart göra allt för att rädda kvar bolaget, för att rekonstruktören inte ska försätta oss i konkurs, säger Robert Eriksson.

- Nu har rekonstruktören en ny plan att ta ställning till där vi gjort en stor besparing i och med de här uppsägningarna och där verksamheten snart är helt konserverad.  Verket är ju redan stoppat men sedan ska ju också allt också ordnas så att vi kan starta upp på ett kontrollerat sätt sedan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.