Förhandlingarna vid det krisdrabbade gruvbolaget Northland Resources har nu avslutats och resulterat i att 29 av de 269 anställda blir kvar. Det med hopp om att man i morgon får tillstånd för en fortsatt rekonstruktion av bolaget och sedan lyckas ordna med en finansiering så att verksamheten kan fortsätta.
- Vi fortsätter kämpa, säger Robert Eriksson, Unionens klubbordförande.
För en vecka sedan, tisdagen den 7 oktober, stoppade gruvbolaget Northland Resources sin verksamhet i Kaunisvaara, strax utanför Pajala, och varslade alla anställda om uppsägning.
Sedan representanterna från arbetsgivarsidan och facken förhandlat 14 timmar per dygn är nu uppsägningsförhandlingen avklarad. Den resulterade i att en liten styrka på 29 personer, varav 15 tjänstemän, blir kvar. Planen är nu att verksamheten ska vara startklar.
En del av tjänstemännen kommer att ägna sig åt säkerhetsarbete för att de som ska jobba med att underhålla verk och gruva ska kunna göra det på ett säkert sätt. Andra tjänstemän får i uppgift att försöka hitta en lösning vad gäller finansieringen.
- Nu finns en plan för hur vi ska få verksamheten att blomstra igen, säger Robert Eriksson, som blir kvar som säkerhetsansvarig.
- Det värsta scenariot hade ju varit att alla fått gå. Nu finns ändå hoppet kvar och vi kommer kämpa på för att försöka få ordning på det här. Den vanligaste frågan bland dem som nu blivit uppsagda är hur det är med återanställningsmöjligheten, så folk är ju fortsatt optimistiska om att det ska lösa sig så att de får komma tillbaka till jobbet, säger Robert Eriksson.
Sjunkande malmpriser har uppgetts vara en orsak till att bolaget länge har gått dåligt. I fjol räddades man undan en konkurs tack vare ett kapitaltillskott och lån från bland annat Peab, Metso och riskkapitalbolaget Norrskenet. Men när Northland i slutet av september bad storägarna om mer pengar var det stopp.
Bolaget har nu varit under rekonstruktion sedan juli i år och nu väntar alla spänt på vilket besked som kommer att ges om rekonstruktionen i morgon.
- Vi hade verkligen gett oss tusan på att förhandlingarna skulle gå väldigt snabbt. För i morgon är det dags för en ny prövning av rekonstruktionen, om den ska förlängas eller inte, och då vill vi så klart göra allt för att rädda kvar bolaget, för att rekonstruktören inte ska försätta oss i konkurs, säger Robert Eriksson.
- Nu har rekonstruktören en ny plan att ta ställning till där vi gjort en stor besparing i och med de här uppsägningarna och där verksamheten snart är helt konserverad. Verket är ju redan stoppat men sedan ska ju också allt också ordnas så att vi kan starta upp på ett kontrollerat sätt sedan.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.