Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kampen fortsätter för kvarvarande på Northland

Förhandlingarna vid det krisdrabbade gruvbolaget Northland Resources har nu avslutats och resulterat i att 29 av de 269 anställda blir kvar. Det med hopp om att man i morgon får tillstånd för en fortsatt rekonstruktion av bolaget och sedan lyckas ordna med en finansiering så att verksamheten kan fortsätta.
- Vi fortsätter kämpa, säger Robert Eriksson, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
Tornedalenmedia/TT
Northland Resources, Pajala Tornedalenmedia/TT

För en vecka sedan, tisdagen den 7 oktober, stoppade gruvbolaget Northland Resources sin verksamhet i Kaunisvaara, strax utanför Pajala, och varslade alla anställda om uppsägning.

Sedan representanterna från arbetsgivarsidan och facken förhandlat 14 timmar per dygn är nu uppsägningsförhandlingen avklarad. Den resulterade i att en liten styrka på 29 personer, varav 15 tjänstemän, blir kvar. Planen är nu att verksamheten ska vara startklar.

En del av tjänstemännen kommer att ägna sig åt säkerhetsarbete för att de som ska jobba med att underhålla verk och gruva ska kunna göra det på ett säkert sätt. Andra tjänstemän får i uppgift att försöka hitta en lösning vad gäller finansieringen.

- Nu finns en plan för hur vi ska få  verksamheten att blomstra igen, säger Robert Eriksson, som blir kvar som säkerhetsansvarig.

- Det värsta scenariot hade ju varit att alla fått gå. Nu finns ändå hoppet kvar och vi kommer kämpa på för att försöka få ordning på det här. Den vanligaste frågan bland dem som nu blivit uppsagda är hur det är med återanställningsmöjligheten, så folk är ju fortsatt optimistiska om att det ska lösa sig så att de får komma tillbaka till jobbet, säger Robert Eriksson.

Sjunkande malmpriser har uppgetts vara en orsak till att bolaget länge har gått dåligt. I fjol räddades man undan en konkurs tack vare ett kapitaltillskott och lån från bland annat Peab, Metso och riskkapitalbolaget Norrskenet. Men när Northland i slutet av september bad storägarna om mer pengar var det stopp.

Bolaget har nu varit under rekonstruktion sedan juli i år och nu väntar alla spänt på vilket besked som kommer att ges om rekonstruktionen i morgon.

- Vi hade verkligen gett oss tusan på att förhandlingarna skulle gå väldigt snabbt. För i morgon är det dags för en ny prövning av rekonstruktionen, om den ska förlängas eller inte, och då vill vi så klart göra allt för att rädda kvar bolaget, för att rekonstruktören inte ska försätta oss i konkurs, säger Robert Eriksson.

- Nu har rekonstruktören en ny plan att ta ställning till där vi gjort en stor besparing i och med de här uppsägningarna och där verksamheten snart är helt konserverad.  Verket är ju redan stoppat men sedan ska ju också allt också ordnas så att vi kan starta upp på ett kontrollerat sätt sedan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.