Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Högutbildade har längst yrkesliv

Vill du kunna jobba länge – välj ett konstnärligt yrke eller bli akademiker. Konsthantverkare hamnar i topp bland yrken där det är vanligast att jobba efter 65. I botten hamnar fysiskt tunga jobb.
Niklas Hallstedt Publicerad

Cirka 106 000 personer är fortfarande anställda trots att de fyllt 65 år, skriver tidningen Du&jobbet som med hjälp av uppgifter från SCB presenterar en lista med yrken med störst andel 65-74-åringar.

Det visar sig att allra störst chans att få ett långt yrkesliv har konsthantverkarna där 17,3 procent av samtliga har fyllt 65 år, liksom växtodlare och djuruppfödare (15,6 procent).

I övrigt är det framför allt de högutbildade, som fortsätter att jobba, konstaterar Du&jobbet. Bland yrken som toppar listan finns chefer i intresseorganisationer (10,4 procent), präster (10,3 procent), direktörer (7,3 procent) , politiker (7,2 procent) och läkare (7 procent).

Allra svårast att fortsätta jobba efter 65 är det för dem med tunga arbeten. Längs ned på listan hittar man bland annat arbeten som industrirobotoperatörer (0,4 procent), processoperatörer (0,9 procent) liksom köks- och restaurangbiträden (0,9 procent).

En del typiska yrken bland Unionens medlemskår återfinns mot mitten av listan. Exempelvis administratörer i intresseorganisationer (5,2 procent), jurister (4,8 procent), kontorssekreterare (3,9) procent och ingenjörer 3,2 procent.

Snittet för samtliga yrken ligger på 2,5 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.