Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Fler högutbildade till Sverige
Utbildningsnivån blir allt högre bland personer som kommer till Sverige. Nästan en tredjedel har eftergymnasial utbildning, visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. Men för att ta tillvara på personernas kompetens och ge dem bättre stöd krävs mer resurser.
Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka och för att Sverige ska klara sin framtida försörjning utgör utrikes födda ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden. Det har Arbetsförmedlingen slagit fast i många prognoser. Trots detta står många invandrare med hög utbildning utanför arbetsmarknaden - år efter år.
Sedan 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för att samordna insatser för nyanlända. Det så kallade etableringsuppdraget ska underlätta vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget. Enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen har den genomsnittliga utbildningsnivån ökat bland deltagarna. I dag har 24 procent av dem en eftergymnasial utbildning på två år eller längre, jämfört med 18 procent förra året. Samtidigt har andelen med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat från 45 procent till 36 procent.
Arbetsförmedlingen varnar för risken att den kompetens som finns hos nyanlända inte tas tillvara. En orsak är att de arbetsförmedlare som jobbar inom etableringsuppdraget har fått ansvar för betydligt fler deltagare när flyktingströmmen till Sverige ökat.
Antalet deltagare per arbetsförmedlare beräknas öka från 45 vid början av 2014 till 65 i slutet av året, vilket gör att man inte hinner ge det individuella stöd som behövs.
– Det här är människor som kommer att behövas på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt att vi synliggör deras kompetens så att fler arbetsgivare upptäcker den. Arbetsförmedlingens förmåga att snabbt få ut nyanlända till arbete eller studier har stor betydelse för vår framtida välfärd, för att klara det behövs resurser, säger Mathias Wahlsten, avdelningschef i ett pressmeddelande.
Enligt myndighetens bedömning har utsikterna på arbetsmarknaden förbättrats för utomeuropiskt födda. Det syns också i statistiken för etableringsuppdraget. Under 2014 har 26 procent av de 4 495 personer som lämnade insatsen gått vidare till arbete eller studier efter 90 dagar. Ett år efter avslutad etableringsplan har 30 procent någon form av arbete eller studerar. Antalet nytillkomna personer är ungefär dubbelt så många som de som lämnar etableringsuppdraget.
För högskoleutbildade deltagare är bedömningen av utländska utbildningar ett stort hinder ut på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen, som innebär att man värderar individens formella utbildning och översätter betyg eller liknande dokument till svenska förhållanden, är komplicerad och innehåller många steg.
Enligt Arbetsförmedlingen hade endast en tredjedel av de personer som hade någon form av dokumentation av sin utbildning betyg som blivit bedömda. Bedömningen kan ofta försenas av att personen inte har tillgång till nödvändiga dokument och av Universitets- och högskolerådets långa handläggningstider.
Etableringsuppdraget
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Den som får uppehållstillstånd i Sverige skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan som gäller i två år. Det kan handla om att ta del av olika insatser som praktik, svenskundervisning och samhällsorientering.
Personer i etableringsuppdraget får etableringsersättning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om ersättningen och Försäkringskassan som betalar ut den. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
