Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka och för att Sverige ska klara sin framtida försörjning utgör utrikes födda ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden. Det har Arbetsförmedlingen slagit fast i många prognoser. Trots detta står många invandrare med hög utbildning utanför arbetsmarknaden - år efter år.
Sedan 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för att samordna insatser för nyanlända. Det så kallade etableringsuppdraget ska underlätta vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget. Enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen har den genomsnittliga utbildningsnivån ökat bland deltagarna. I dag har 24 procent av dem en eftergymnasial utbildning på två år eller längre, jämfört med 18 procent förra året. Samtidigt har andelen med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat från 45 procent till 36 procent.
Arbetsförmedlingen varnar för risken att den kompetens som finns hos nyanlända inte tas tillvara. En orsak är att de arbetsförmedlare som jobbar inom etableringsuppdraget har fått ansvar för betydligt fler deltagare när flyktingströmmen till Sverige ökat.
Antalet deltagare per arbetsförmedlare beräknas öka från 45 vid början av 2014 till 65 i slutet av året, vilket gör att man inte hinner ge det individuella stöd som behövs.
– Det här är människor som kommer att behövas på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt att vi synliggör deras kompetens så att fler arbetsgivare upptäcker den. Arbetsförmedlingens förmåga att snabbt få ut nyanlända till arbete eller studier har stor betydelse för vår framtida välfärd, för att klara det behövs resurser, säger Mathias Wahlsten, avdelningschef i ett pressmeddelande.
Enligt myndighetens bedömning har utsikterna på arbetsmarknaden förbättrats för utomeuropiskt födda. Det syns också i statistiken för etableringsuppdraget. Under 2014 har 26 procent av de 4 495 personer som lämnade insatsen gått vidare till arbete eller studier efter 90 dagar. Ett år efter avslutad etableringsplan har 30 procent någon form av arbete eller studerar. Antalet nytillkomna personer är ungefär dubbelt så många som de som lämnar etableringsuppdraget.
För högskoleutbildade deltagare är bedömningen av utländska utbildningar ett stort hinder ut på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen, som innebär att man värderar individens formella utbildning och översätter betyg eller liknande dokument till svenska förhållanden, är komplicerad och innehåller många steg.
Enligt Arbetsförmedlingen hade endast en tredjedel av de personer som hade någon form av dokumentation av sin utbildning betyg som blivit bedömda. Bedömningen kan ofta försenas av att personen inte har tillgång till nödvändiga dokument och av Universitets- och högskolerådets långa handläggningstider.
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Den som får uppehållstillstånd i Sverige skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan som gäller i två år. Det kan handla om att ta del av olika insatser som praktik, svenskundervisning och samhällsorientering.
Personer i etableringsuppdraget får etableringsersättning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om ersättningen och Försäkringskassan som betalar ut den. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget.
Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort.
För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk. Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in.
– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.
Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned.
– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående.
Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked.
Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande.
– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han.
Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?
– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.
Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer.
– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om.
I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning.
– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation.
– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.
Källa: Försäkringskassan