Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka och för att Sverige ska klara sin framtida försörjning utgör utrikes födda ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden. Det har Arbetsförmedlingen slagit fast i många prognoser. Trots detta står många invandrare med hög utbildning utanför arbetsmarknaden - år efter år.
Sedan 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för att samordna insatser för nyanlända. Det så kallade etableringsuppdraget ska underlätta vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget. Enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen har den genomsnittliga utbildningsnivån ökat bland deltagarna. I dag har 24 procent av dem en eftergymnasial utbildning på två år eller längre, jämfört med 18 procent förra året. Samtidigt har andelen med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat från 45 procent till 36 procent.
Arbetsförmedlingen varnar för risken att den kompetens som finns hos nyanlända inte tas tillvara. En orsak är att de arbetsförmedlare som jobbar inom etableringsuppdraget har fått ansvar för betydligt fler deltagare när flyktingströmmen till Sverige ökat.
Antalet deltagare per arbetsförmedlare beräknas öka från 45 vid början av 2014 till 65 i slutet av året, vilket gör att man inte hinner ge det individuella stöd som behövs.
– Det här är människor som kommer att behövas på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt att vi synliggör deras kompetens så att fler arbetsgivare upptäcker den. Arbetsförmedlingens förmåga att snabbt få ut nyanlända till arbete eller studier har stor betydelse för vår framtida välfärd, för att klara det behövs resurser, säger Mathias Wahlsten, avdelningschef i ett pressmeddelande.
Enligt myndighetens bedömning har utsikterna på arbetsmarknaden förbättrats för utomeuropiskt födda. Det syns också i statistiken för etableringsuppdraget. Under 2014 har 26 procent av de 4 495 personer som lämnade insatsen gått vidare till arbete eller studier efter 90 dagar. Ett år efter avslutad etableringsplan har 30 procent någon form av arbete eller studerar. Antalet nytillkomna personer är ungefär dubbelt så många som de som lämnar etableringsuppdraget.
För högskoleutbildade deltagare är bedömningen av utländska utbildningar ett stort hinder ut på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen, som innebär att man värderar individens formella utbildning och översätter betyg eller liknande dokument till svenska förhållanden, är komplicerad och innehåller många steg.
Enligt Arbetsförmedlingen hade endast en tredjedel av de personer som hade någon form av dokumentation av sin utbildning betyg som blivit bedömda. Bedömningen kan ofta försenas av att personen inte har tillgång till nödvändiga dokument och av Universitets- och högskolerådets långa handläggningstider.
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Den som får uppehållstillstånd i Sverige skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan som gäller i två år. Det kan handla om att ta del av olika insatser som praktik, svenskundervisning och samhällsorientering.
Personer i etableringsuppdraget får etableringsersättning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om ersättningen och Försäkringskassan som betalar ut den. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.