Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bättre vara arbetslös"

- Det ungdomarna skrivit på är inget mindre än ett slavkontakt, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, sedan hon granskat ett av Face2faces "frilansavtal".
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

- Det är skillnad på att vara egenföretagare och anställd. Men i det här avtalet har man blandat de villkor som brukar gälla beroende på vad man är.

- Face2face ger arbetstagaren alla nackdelar som egenföretagaren brukar ha, i form av olika risker, men ger inga fördelar, som friheten och den egna bestämmanderätten. I stället blir arbetstagaren väldigt hårt styrd samtidigt som han eller hon också får ta alla risker, som att inte få någon provision om man säljer dåligt eller inte få någon sjuklön vid sjukdom.

Gunilla Bäcklund anser det klart bevisat att den som skriver på inte är frilansare, alltså egenföretagare, utan är anställd av Face2face.

I och med det, och utifrån ungdomarnas vittnesmål, anser hon att arbetsgivaren gjort sig skyldig till en rad lagbrott, bland annat mot arbetstidslagen, semesterlagen och sjuklönelagen.

- De har ju jobbat långt mer än 48 timmar i veckan, vilket strider mot arbetstidslagen.

Enligt avtalet får arbetstagaren inte heller någon sjuklön.

- Man försöker vältra över arbetsgivarens lagstadgade sjuklöneansvar på Försäkringskassan. Men eftersom det är ett anställningsavtal så har man rätt till sjuklön.

Den som skriver under avtalet blir också belagd med tystnadsplikt, vilket är anledningen till att ungdomarna i reportaget är anonyma.

I avtalet ingår också en konkurrensklausul vilken bland annat innebär att ungdomarna är i karantän ett halvår efter de slutat på Face2face och då exempelvis inte får jobba åt en konkurrent.

- Det är ett sätt att låsa in ungdomarna. En konkurrensklausul är bara skälig för en anställd med nyckelbefattning. En förutsättning för en konkurrensklausul är att arbetsgivaren kompenserar den anställde för den olägenhet det innebär att inte kunna arbeta i yrket eller branschen under en viss tid sedan anställningen avslutats. Och här finns ingen sådan kompensation, vilket innebär att en domstol kan upphäva den här klausulen.

- Eftersom det här avtalet ger den anställde all risk och ingen frihet, samtidigt som de riskerar att jobba gratis, måste man kalla det för vad det är, ett slavkontrakt.

- Jag vill varna för att skriva på anställningsavtal med enbart provisionslön och då särskilt om man ska använda sin egen bil i jobbet och milersättning ingår i provisionen. Det är faktiskt bättre att vara arbetslös än att skriva på ett sådant avtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.