Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Bättre vara arbetslös"

- Det ungdomarna skrivit på är inget mindre än ett slavkontakt, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, sedan hon granskat ett av Face2faces "frilansavtal".
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

- Det är skillnad på att vara egenföretagare och anställd. Men i det här avtalet har man blandat de villkor som brukar gälla beroende på vad man är.

- Face2face ger arbetstagaren alla nackdelar som egenföretagaren brukar ha, i form av olika risker, men ger inga fördelar, som friheten och den egna bestämmanderätten. I stället blir arbetstagaren väldigt hårt styrd samtidigt som han eller hon också får ta alla risker, som att inte få någon provision om man säljer dåligt eller inte få någon sjuklön vid sjukdom.

Gunilla Bäcklund anser det klart bevisat att den som skriver på inte är frilansare, alltså egenföretagare, utan är anställd av Face2face.

I och med det, och utifrån ungdomarnas vittnesmål, anser hon att arbetsgivaren gjort sig skyldig till en rad lagbrott, bland annat mot arbetstidslagen, semesterlagen och sjuklönelagen.

- De har ju jobbat långt mer än 48 timmar i veckan, vilket strider mot arbetstidslagen.

Enligt avtalet får arbetstagaren inte heller någon sjuklön.

- Man försöker vältra över arbetsgivarens lagstadgade sjuklöneansvar på Försäkringskassan. Men eftersom det är ett anställningsavtal så har man rätt till sjuklön.

Den som skriver under avtalet blir också belagd med tystnadsplikt, vilket är anledningen till att ungdomarna i reportaget är anonyma.

I avtalet ingår också en konkurrensklausul vilken bland annat innebär att ungdomarna är i karantän ett halvår efter de slutat på Face2face och då exempelvis inte får jobba åt en konkurrent.

- Det är ett sätt att låsa in ungdomarna. En konkurrensklausul är bara skälig för en anställd med nyckelbefattning. En förutsättning för en konkurrensklausul är att arbetsgivaren kompenserar den anställde för den olägenhet det innebär att inte kunna arbeta i yrket eller branschen under en viss tid sedan anställningen avslutats. Och här finns ingen sådan kompensation, vilket innebär att en domstol kan upphäva den här klausulen.

- Eftersom det här avtalet ger den anställde all risk och ingen frihet, samtidigt som de riskerar att jobba gratis, måste man kalla det för vad det är, ett slavkontrakt.

- Jag vill varna för att skriva på anställningsavtal med enbart provisionslön och då särskilt om man ska använda sin egen bil i jobbet och milersättning ingår i provisionen. Det är faktiskt bättre att vara arbetslös än att skriva på ett sådant avtal. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.