Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Avmattad tillväxt i fordonsindustrin

Goda tider för tjänstesektorn – sämre för byggbolagen och fordonsindustrin. Det visar Unionens konjunkturprognos för 2019.
Publicerad
Colourbox och Volvo Cars
Enligt Unionens prognos går fordonsindustrin mot sämre tider 2019. Colourbox och Volvo Cars

Svensk ekonomi är stark med investeringar på rekordnivåer. Dessutom är optimismen på landets företag god och sysselsättningen växer. Det visar den konjunkturprognos för nästa år som Unionen har gjort.

Men det finns också en hel del orosmoln. Ett sådant är det minskande bostadsbyggandet. Enligt prognosen minskar byggandet med 15 procent nästa år och i sämsta fall kan det dra Sverige in i en lågkonjunktur. Anledningen är att byggsektorn är en viktig marknad för industrin.

– Om efterfrågan från omvärlden viker samtidigt som byggandet i Sverige minskar kraftigt så utsätts delar av svensk industri för en tuff situation, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Även fordonsindustrin går mot sämre tider. Branschen räknar med minskad försäljning och orderingången har bromsat in rejält. För första gången på tre år tror landets Unionenklubbar att antalet anställda inte kommer att öka.

Men på Volvo AB har Stefan Nordqvist, ordförande i Unionenklubben, ännu inte märkt av någon nedgång.

– Det har länge talats om att efter uppgång kommer nedgång, men vi har inte riktigt märkt av det ännu. Orderingången ser bra ut och rapporterna vi får från företaget säger att det går bra. Det gäller även nyanställningar. Inom till exempel produktutveckling står vi inför ett stort teknikskifte och behöver nyanställa rätt många personer, säger han.

Inte heller på Volvo Personvagnar har orderingången minskat.

– Vår verksamhet går fortfarande väldigt bra. Vi ser inga tecken på en inbromsning. Vi säljer allt som vi producerar, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Lastbilstillverkaren Scania har redan i år märkt av en minskad orderingång, jämfört med 2017. Trots det ser det närmaste halvåret bra ut, enligt Mari Carlquist, klubbordförande i Södertälje.

– Men vi borde ha ett bättre resultat med tanke på de investeringar vi har gjort och det läge vi har, säger hon.

De branscher det går bäst för i Sverige finns inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De har skruvat upp sina förväntningar inför framtiden, enligt konjunkturprognosen.

Text: David Österberg, Kamilla Kvarntorp och Ola Rennstam

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.