Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Avmattad tillväxt i fordonsindustrin

Goda tider för tjänstesektorn – sämre för byggbolagen och fordonsindustrin. Det visar Unionens konjunkturprognos för 2019.
Publicerad
Colourbox och Volvo Cars
Enligt Unionens prognos går fordonsindustrin mot sämre tider 2019. Colourbox och Volvo Cars

Svensk ekonomi är stark med investeringar på rekordnivåer. Dessutom är optimismen på landets företag god och sysselsättningen växer. Det visar den konjunkturprognos för nästa år som Unionen har gjort.

Men det finns också en hel del orosmoln. Ett sådant är det minskande bostadsbyggandet. Enligt prognosen minskar byggandet med 15 procent nästa år och i sämsta fall kan det dra Sverige in i en lågkonjunktur. Anledningen är att byggsektorn är en viktig marknad för industrin.

– Om efterfrågan från omvärlden viker samtidigt som byggandet i Sverige minskar kraftigt så utsätts delar av svensk industri för en tuff situation, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Även fordonsindustrin går mot sämre tider. Branschen räknar med minskad försäljning och orderingången har bromsat in rejält. För första gången på tre år tror landets Unionenklubbar att antalet anställda inte kommer att öka.

Men på Volvo AB har Stefan Nordqvist, ordförande i Unionenklubben, ännu inte märkt av någon nedgång.

– Det har länge talats om att efter uppgång kommer nedgång, men vi har inte riktigt märkt av det ännu. Orderingången ser bra ut och rapporterna vi får från företaget säger att det går bra. Det gäller även nyanställningar. Inom till exempel produktutveckling står vi inför ett stort teknikskifte och behöver nyanställa rätt många personer, säger han.

Inte heller på Volvo Personvagnar har orderingången minskat.

– Vår verksamhet går fortfarande väldigt bra. Vi ser inga tecken på en inbromsning. Vi säljer allt som vi producerar, säger Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande.

Lastbilstillverkaren Scania har redan i år märkt av en minskad orderingång, jämfört med 2017. Trots det ser det närmaste halvåret bra ut, enligt Mari Carlquist, klubbordförande i Södertälje.

– Men vi borde ha ett bättre resultat med tanke på de investeringar vi har gjort och det läge vi har, säger hon.

De branscher det går bäst för i Sverige finns inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De har skruvat upp sina förväntningar inför framtiden, enligt konjunkturprognosen.

Text: David Österberg, Kamilla Kvarntorp och Ola Rennstam

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.