Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

SCB skriver ned siffror på arbetslöshet

Pressade arbetsvillkor ledde till att Evry rapporterade felaktiga siffror på arbetslöshet till Statistiska Centralbyrån. Nu har SCB reviderat siffrorna efter att ha kommit fram till att de överdrivits.
Lina Björk Publicerad
Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT scanpix & Jessica Gow/TT
Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT scanpix & Jessica Gow/TT

I oktober meddelade Statistiska Centralbyrån att man upptäckt brister i datainsamlingen när det gällde arbetslöshet i Sverige. Anonyma källor på konsultföretaget Evry som skötte insamlingen har tidigare berättat för Aftonbladet att de var hårt pressade av sina chefer att göra så många telefonintervjuer som möjligt och fick sin lön baserat på hur många de levererade. Det fick till följd att långt fler telefonintervjuer än vad som egentligen gjorts rapporterades till SCB, som skrev upp arbetslöshetssiffrorna.

Nu har SCB reviderat siffrorna och kommit fram till att den positiva trenden för sysselsättningen som man kunde se under andra halvåret 2018 har skrivits ned. Det har även den kraftiga ökningen av arbetslösa för de senaste månaderna. Arbetslösheten har ökat i år, men inte i den snabba takt man tidigare trott. 

– Störst är skillnaden för sysselsättningen mellan den reviderade och den gamla siffran i februari i år. Andelen sysselsatta har reviderats ned med 0,9 procentenheter, säger John Kling, som är enhetschef för arbetskraftsundersökningarna, i ett pressmeddelande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.