Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Grönt ljus för studier med a-kassa

Nu blir det okej att studera samtidigt som man har ersättning från a-kassan. I alla fall under max tre veckor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Maja Suslin/TT

Tidigare har man inte kunnat studera på heltid och samtidigt få a-kassepengar. Men från den 1 oktober öppnar regeringen för att man ska ha möjligheter att delta i kortare utbildningar som ska underlätta för att få nytt jobb. Som längst ska utbildningen få pågå i tre veckor.

Vilka utbildningar som kommer att godkännas beror sannolikt på vilken a-kassa man tillhör.

- Så här mycket kan vi generalisera. Sedan gör a-kassorna olika tolkningar och framförallt är individernas situation alltid olika, säger Linda Norberg, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

Däremot kommer knappast stödet kunna användas när företag lär upp nyanställda.

- Förändringen har först och främst fokus på utbildning för omställning. Det här tar inte sikte på praktik.

På Unionens a-kassa har man i dagsläget svårt att uttala sig om hur regeländringen kommer att fungera i praktiken.

- Än så länge har vi inte så mycket information. Själva regelverket är inte offentliggjort ännu. Jag vill se lagtexten först, säger Jeanette Mandl, försäkringsansvarig vid kassan.

Sedan tidigare är det möjligt för arbetslösa att studera på deltid och samtidigt ha a-kassa. Det ska dock bara kunna ske under som mest 20 veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.