Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre varsel på ljusare arbetsmarknad

Fler i sysselsättning och färre varsel. Arbetsförmedlingens siffror för 2013 visar en viss ljusning på arbetsmarknaden. 374 000 inskrivna som öppet arbetslösa eller i åtgärder fick jobb under förra året.
Ola Rennstam Publicerad

Under 2013 varslades sammanlagt 59 000 personer om uppsägning. Det är 13 000 färre än under 2012. Utvecklingen skiljer sig dock åt i olika branscher. Medan industriföretagen fortsatte att minska sin personalstyrka, vände det uppåt i branscher som transport, hotell- och restaurang samt personliga tjänster och företagstjänster.

Även arbetslösheten vände nedåt under fjolåret. Förutom allt färre varsel minskade strömmade fler lediga platser in till Arbetsförmedlingen. Det var också något fler inskrivna som lämnade arbetslösheten för jobb eller studier än tidigare år.

Sammantaget steg sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år med 43 000 personer till 4,55 miljoner personer. Det innebär en sysselsättningsgrad på 75,5 procent. Samtidigt fylldes arbetskraften i samma åldersgrupper på med 53 000 fler personer.

– Det här innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka, säger Mats Wadman, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen i en kommentar.

En gemensam nämnare bland många arbetslösa är att man saknar gymnasieutbildning. I den gruppen var i medeltal 118 000 personer inskrivna som arbetslösa under förra året.

 

Arbetsmarknadsåret 2013 (2012 års siffror inom parentes)

Inskrivna som öppet arbetslösa:214 295 (212 898)
Inskrivna i program med aktivitetsstöd:189 384 (179 636)
Inskrivna som fick arbete, totalt:571 635 (548 666)
Öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som fick arbete:374 000 (361 000)
Antal nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen:669 459 (664 347)
Antal varsel:58 754 (71 470)


Källa: Arbetsförmedlingen

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.