Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Färre varsel på ljusare arbetsmarknad

Fler i sysselsättning och färre varsel. Arbetsförmedlingens siffror för 2013 visar en viss ljusning på arbetsmarknaden. 374 000 inskrivna som öppet arbetslösa eller i åtgärder fick jobb under förra året.
Ola Rennstam Publicerad

Under 2013 varslades sammanlagt 59 000 personer om uppsägning. Det är 13 000 färre än under 2012. Utvecklingen skiljer sig dock åt i olika branscher. Medan industriföretagen fortsatte att minska sin personalstyrka, vände det uppåt i branscher som transport, hotell- och restaurang samt personliga tjänster och företagstjänster.

Även arbetslösheten vände nedåt under fjolåret. Förutom allt färre varsel minskade strömmade fler lediga platser in till Arbetsförmedlingen. Det var också något fler inskrivna som lämnade arbetslösheten för jobb eller studier än tidigare år.

Sammantaget steg sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år med 43 000 personer till 4,55 miljoner personer. Det innebär en sysselsättningsgrad på 75,5 procent. Samtidigt fylldes arbetskraften i samma åldersgrupper på med 53 000 fler personer.

– Det här innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka, säger Mats Wadman, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen i en kommentar.

En gemensam nämnare bland många arbetslösa är att man saknar gymnasieutbildning. I den gruppen var i medeltal 118 000 personer inskrivna som arbetslösa under förra året.

 

Arbetsmarknadsåret 2013 (2012 års siffror inom parentes)

Inskrivna som öppet arbetslösa:214 295 (212 898)
Inskrivna i program med aktivitetsstöd:189 384 (179 636)
Inskrivna som fick arbete, totalt:571 635 (548 666)
Öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som fick arbete:374 000 (361 000)
Antal nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen:669 459 (664 347)
Antal varsel:58 754 (71 470)


Källa: Arbetsförmedlingen

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.