Den allra flesta som går på a-kassa har rätt till sin ersättning. Sen finns det ett fåtal individer som medvetet försöker lura sig till pengarna. Det kan till exempel handla om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar.

När Unionens a-kassa upptäcker fusk gör de en polisanmälan om bidragsbrott. Statistik som Kollega fått ta del av visar att antalet polisanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren: från 292 stycken under 2024 till 426 under 2025. En ökning med 46 procent.

– Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, som var 58 425 under 2025. Så andelen är fortsatt låg, men vår bedömning är att fusket har ökat något, säger Harald Petersson, kassaföreståndare.

Därför ökar antalet polisanmälningar för a-kassefusk

Enligt a-kassan beror ökningen på flera faktorer. Dels har man fått effektivare metoder att upptäcka fuskare och dels har antalet ärenden ökat till följd av den stigande arbetslösheten. Att kontrollerna blivit effektivare kan bero på att a-kassan numera får lov att samköra sitt register med olika myndigheter.

– Vi har tillsatt extra resurser för att motverka fusk och bedrägerier. Men en anledning till att vi hittar fler som missbrukar arbetslöshetsförsäkringen är att kontakten mellan myndigheter har möjliggjorts, förklarar Harald Petersson.

Exempelvis kontrollerar Arbetsförmedlingen olika IP-adresser för att kunna identifiera personer som får ersättning men befinner sig utomlands, utan att ha meddelat det. Även den nybildade Utbetalningsmyndigheten kan komma med underrättelser till kassan.

Fler uteslöts från a-kassan under 2025

Under 2025 uteslöt Unionens a-kassa 344 medlemmar på grund av fusk. Under 2024 uteslöts 242 medlemmar. 

Men vad händer då med alla dessa polisanmälningar? Unionens a-kassa saknar statistik över det och får, enligt Harald Petersson, ingen automatisk återkoppling från polisen.

– Det kan ta lång tid innan ärendena landar i domstol. Men vi noterar ett större intresse från polisen, det här är en väldigt aktuell fråga i samhällsdebatten och prioriteras mer.

Det är fattigt att vara arbetslös – även om du är medlem i en-kassa.

Som mest kan du få 80 procent av din tidigare inkomst, upp till taket på 34 000 kronor i månaden. Det betyder att du efter skatt har ungefär 19 000 kronor att leva på. 

Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar ungefär 4,5 månader, sänks ersättningen till knappt 17 000 kronor efter skatt.

Mellan dag 201 och 300 får du en utbetalning på cirka 15 600 kronor när skatten är dragen.

Den som fortfarande är arbetslös efter 300 dagar kan få aktivitetsstöd.

Hur mycket får man från inkomstförsäkringen? 

Den som är medlem i Unionen har automatiskt en inkomstförsäkring. Den ger ersättning vid arbetslöshet i 150 dagar – knappt sju månader. Precis som a-kassan ger inkomstförsäkringen högst ersättning de första 100 dagarna. Hur hög den är beror på hur mycket du tjänade innan arbetslösheten.

Hur mycket får man i a-kassa?

Kollega har räknat på hur mycket tre fiktiva personer, Muhammed, Peter och Sara, har att leva på som arbetslösa. Samtliga har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller villkoren för att få maximal ersättning. Mohammed och Sara har varit medlemmar i Unionen i minst 12 månader innan arbetslösheten och har därför rätt till pengar från inkomstförsäkringen.

Peter

Tjänade 37 100 kronor innan arbetslösheten. Saknar inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 18 900.

Dag 101-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

Muhammed

Tjänade 37 100 kronor. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 20 500.

Dag 101-150: 18 150.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

Sara

Tjänade 46 600. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 25 600.

Dag 101-150: 22 550.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

Fotnot: Uträkningarna är ungefärliga. Exakt hur hög ersättningen blir beror bland annat på i vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.