Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Frågan om en elitbasketpelares rätt till ersättning från Unionens a-kassa har varit en följetong under flera år. Ärendet har vandrat genom rättssystemet och har nu slutligen avgjorts av högsta instans.
Läs mer: Basketspelare nekas a-kassa
När idrottsmannens kontrakt med KFUM Uppsala Basket löpte ut i slutet av april 2013 anmälde han sig som arbetslös och ansökte om a-kassa. Men då hade han redan skrivit på ett nytt kontrakt med klubben som började gälla den 1 augusti samma år. Förutom lön åtog sig idrottsföreningen även att stå för en möblerad lägenhet - även under sommarmånaderna.
Unionens a-kassa nekade basketspelaren ersättning eftersom man inte ansåg att han stod till arbetsmarknadens förfogande*. Enligt kassan var det osannolikt att mannen skulle bryta sitt ingångna kontrakt för att ta ett annat arbete.
Basketspelaren överklagade beslutet med motiveringen att han mellan de båda anställningarna saknade arbete, var arbetsför och stod till arbetsmarknadens förfogande. Enligt honom innebar inte den kommande anställningen att han inte kunde bryta spelarkontraktet om han fått erbjudande om ett annat lämpligt arbete.
Förvaltningsdomstolen gick på mannens linje medan kammarrätten i Stockholm delade a-kassans uppfattning. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt. Domstolen slår fast att det inte är sannolikt att elitbasketspelaren skulle ha varit beredd att bryta sitt kontrakt för ett arbete hos en annan arbetsgivare.
Rätten fäster vikt vid att föreningen åtagit sig att stå för mannens bostad under perioden mellan de båda anställningarna. Även om spelaren inte skulle tillträda sin anställning förrän den 1 augusti innebar kontraktet, att parterna hade sådana bindningar till varandra att mannen inte kan anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande.
– Det råder en speciell praxis på området för elitidrottare under speluppehåll och vi anser att den här domen följer den praxisen väl. Men domen kommer inte att få någon betydelse för de som har en sedvanlig anställning, då gäller andra regler, säger Jeanette Mandl, chefsjurist på Unionens a-kassa.
*Enligt arbetslöshetsförsäkringen är det ett grundläggande villkor för att få rätt till ersättning att den arbetslöse, förutom att vara oförhindrad att ta arbete, också ha för avsikt att göra det.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
Från den 1 oktober gäller nya regler för a-kassan. Den nya lagen ger fler rätt till a-kassa, gör handläggningen enklare och sätter press på arbetslösa genom hårdare nedtrappning av ersättningen.
De nya reglerna gäller för den som blir arbetslös efter den 1 oktober.
Här är de viktigaste förändringarna:
För att få a-kassa måste du uppfylla ett inkomstvillkor. Du ska ha tjänat minst 120 000 kronor före skatt under de 12 månaderna innan du blev arbetslös. Du måste också ha tjänat minst 11 000 kronor per månad under fyra av de månaderna.
Du måste dessutom ha fyllt 20 år för att få a-kassa.
Som längst kan du få a-kassa i 300 dagar. Hur många dagar du får beror på hur många månader du har haft inkomst det senaste året.
Har du haft en inkomst under minst 11 månader får du 300 dagar.
Har du haft en inkomst under 8-10 månader får du 200 dagar.
Har du haft en inkomst under 4-7 månader får du 100 dagar.
Du måste vara medlem i en a-kassa för att få ersättning. Du får 50, 60 eller 80 procent av din tidigare inkomst i a-kassa (upp till taket på 34 000 kronor) beroende på hur länge du har varit medlem.
Har du varit medlem i minst 12 månader får du 80 procent.
Har du varit medlem i minst sex månader får du 60 procent.
Har du varit medlem i 0-5 månader får du 50 procent. Du kan bli medlem när du har blivit arbetslös.
Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Då kan du maximalt få 70 procent av din tidigare inkomst (upp till taket på 34 000 kronor). Efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen med 5 procentenheter till 65 procent av din tidigare inkomst.
