Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassan höjer avgiften

Unionens a-kassa måste höja medlemsavgiften och anställa fler för att klara det ökade trycket under coronakrisen. Hur hög avgiftshöjning det handlar kan bli klart nästa vecka.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT
Snart blir det dyrare att vara med i Unionens a-kassa. Ola Rennstam/Kollega, Izabelle Nordfjell/TT

Unionens a-kassa har 716 000 medlemmar. Normalt saknar 2-3 procent av dem arbete och får a-kassa. Men många av medlemmarna jobbar inom flyg, hotell, kulturområdet, industrin eller är egenföretagare – verksamheter som har drabbats hårt av coronapandemin. Det visar sig i arbetslösheten som har stigit till omkring fyra procent bland medlemmarna, och i slutet av året väntas ligga på uppemot sju procent.

Läs mer: Arbetslösa får vänta länge på a-kassa

– I nuläget uppbär strax över 20 000 personer ersättning. Men vi har inte sett slutet på krisen ännu. Det blir sannolikt fler före sommaren och troligen ännu fler i september när de stora varslen går ut, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats på flera punkter för att stärka tryggheten för dem som förlorar sina jobb under krisen. I slutet på mars blev det klart att taket i a-kassan tillfälligt höjs från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna, och i maj beslutade regeringen att även höja taket de följande hundra dagarna - från 760 till 1 000 kronor per dag.

Flera a-kassor planerar att höja medlemsavgifterna, visar en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.

Unionens a-kassa, som i dag har en medlemsavgift på 112 kronor i månaden, hör till dem.

– Vi måste höja avgiften. Det är en direkt följd av de höjda dagpenningbeloppen, som innebär en stor kostnad för a-kassorna, säger Harald Petersson.

Pengarna till landets arbetslöshetsförsäkring kommer från två håll – dels från en arbetsmarknadsavgift som alla arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels från en så kallad finansieringsavgift som a-kassorna betalar till staten.

Hur stor finansieringsavgift a-kassorna betalar in till staten grundas på medlemmarnas genomsnittliga dagpenning och det totala medlemsantalet. Ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande, desto mer betalar a-kassorna in i finansieringsavgift till staten.

– Att inte höja medlemsavgiften skulle innebära att kassan inte kan betala finansieringsavgiften till staten, säger Harald Petersson.

Unionens a-kassa återkommer inom de närmaste veckorna med information om hur hög den nya avgiften blir.

När arbetslösheten stiger samtidigt som nya regler gäller för vilka som har rätt till ersättning ökar trycket på a-kassans handläggare.

– Det får en jättestor påverkan, vi har en helt annan vardag nu. De regelförändringar som har gjorts gynnar medlemmarna som får en bättre trygghet. Det är positivt, men det är en stor utmaning för a-kassan att möta så här stora volymer ärenden med ett komplicerat regelverk. Vi hanterar det genom att jobba så mycket som möjligt och genom att rekrytera, säger Harald Petersson.

Före krisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nästa vecka utökas de med ytterligare 40 personer.

– Det är en enorm ökning, men den är nödvändig för att möta de stora volymerna ärenden, säger Harald Petersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.