Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Inkomstförsäkringen redo för lågkonjunktur

Trots den allmänna oron för en konjunkturnedgång har ärendena till Unionens inkomstförsäkring och a-kassorna inte ökat. Genom att digitalisera handläggningen och att ha en buffert är man rustade för en framtida lågkonjunktur. På några av landets a-kassor har man dessutom nyanställt.
Sofia Broomé Publicerad
Jessica Gow/TT
I dag kan du lämna uppgifter till a-kassan digitalt i stället för att posta. Men allra först måste du registrera dig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Jessica Gow/TT

På Unionens inkomstförsäkring har man i stort sett inte märkt av någon konjunkturavmattning. Antalet ärenden har minskat de senaste åren och under hösten har ingen ökning iakttagits. 

– När vi beräknar hur vi ska vara rustade utgår vi från de ansökningar som kommer in, kvartal för kvartal och även från prognoser för vad vi tror ska hända. Just nu sker inget dramatiskt som påverkar våra buffertar eller motiverar extra åtgärder utöver det vi har planerat, säger Patrik Nygren som är vd för Unionens Medlemsförsäkring AB, som administrerar inkomstförsäkringen.

– Det är dessutom en tröghet när det gäller hur en lågkonjunktur påverkar dem som är anställda innan det är dags att ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. Det kan ju dröja innan det blir fråga om att varsla och det kan ju även vara så att de som blir varslade hinner hitta nya jobb innan de blir uppsagda.

Av de nio som är anställda på inkomstförsäkringen arbetar fem med handläggning av ärenden. Det pågår en digitaliseringsprocess som ska förbättra och snabba på handläggningsprocessen.

– Vi tittar ständigt på hur vi kan bli effektivare inom de rutiner vi har. Redan i dag har vi en effektiv handläggning då vi i hög utsträckning utgår från beslut som fattas av a-kassan. Generellt sett har vi en kort handläggningstid. Målsättning är att betala ut ersättningen samma vecka som a-kassan gör sin utbetalning.

Ökad effektivitet i rutiner och en ökad digitalisering är på sätt och vis en förberedelse för en konjunkturnedgång.

– Ett kvitto på hur väl vi har förberett oss får vi först vid en ökad arbetslöshet, säger Patrik Nygren.

– Vi följer de arbetslöshetsprognoser som finns om vad som händer med de privatanställda tjänstemännen. Bland annat tittar vi på varsel- och förhandlingsstatistik.

Vad händer om fler skulle bli arbetslösa, räcker pengarna?
– Som försäkringsbolag är vi skyldiga att ha en buffert och ett kapital, som täcker våra åtaganden. Vi gör årligen en bedömning av vår kapacitet och vi vet vad som skulle kunna hända om ärendemängden skulle öka dramatiskt. Det som hände under finanskrisen år 2008-2009, då antalet ärenden i princip fördubblades, är en viktig utgångspunkt i den bedömningen. Den gick snabbt från botten och uppåt och tillbaka ner igen. Många påverkades men vi klarade det.

Han påpekar att många stora varsel har mötts upp av den rådande högkonjunkturen.

– När Saab gick i konkurs var det väldigt många som fångades upp av nya arbetstillfällen, sett till hur många som slutligen ansökte om ersättning från inkomstförsäkringen, säger han och påpekar att vid en lågkonjunktur finns inte den bufferten.

Även a-kassorna förbereder sig för konjunkturförändringar

A-kassorna i Sverige har rustat sig på flera sätt inför en konjunkturnedgång enligt, Harald Petersson, som är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för a-kassornas intresseorganisation, Sveriges a-kassor.

– A-kassorna har en ständig beredskap för konjunktursvängningar. Nu har vi förberett oss för en konjunkturnedgång genom att anställa fler på a-kassorna. Samtidigt underlättar digitalisering handläggningsarbetet, säger han.

Bland annat har a-kassekorten digitaliserats. Tidigare fyllde den arbetssökande i antalet arbetslösa dagar på ett papperskort, som skickades in till a-kassorna per post för avläsning och registrering. Även kontakten med den arbetslöses tidigare arbetsgivare underlättas genom att arbetsgivarintyg i allt större omfattning skickas in digitalt.

När det gäller arbetslösa medlemmar i Unionens a-kassa är ökningen liten.

– Det beror dels på att medlemmarna återfinns inom ett så brett verksamhetsområde. Det handlar även om att de få som varslas hinner fångas upp innan de kommer till oss, säger Harald Petersson.

När det gäller de 26 a-kassor som ingår i Sveriges a-kassor är det de med snävare upptagningsområden inom till exempel metall- och byggbranscherna som kommer att påverkas först.

Inkomstförsäkring

  • För medlemmar i Unionen ingår inkomstförsäkringen i medlemskapet. Den kompletterar a-kassan så att du kan få ut upp till 80 procent av den tidigare lönen vid arbetslöshet upp till 60 000 kronor.
  • Inkomstförsäkringen kan du få ut under 150 ersättningsdagar.
  • 12 månader måste du ha varit medlem i en a-kassa och i inkomstförsäkringen för att kunna nyttja inkomstförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.