Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen larmar om arbetsmiljön i Brynäs

Det är stora brister i arbetsmiljön i Brynäs IF. Nu vädjar Unionen till ishockeyföreningens nya styrelse att ta tag i problemen.
– Det är skrämmande hur personalen mår, säger Unionens ombudsman Annelie Giselson.
Oscar Broström Publicerad
Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.
Det är problem med arbetsmiljön i ishockeyföreningen Brynäs IF. Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.

Unionens medlemmar i Brynäs IF mår dåligt. Det uppenbarade sig tydligt när Annelie Giselson, ombudsman på fackförbundet, beställde en OSA-enkät – som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö – från medarbetarna i Brynäs.

I veckan har även SvenskaFans.com rapporterat om att källor inom föreningen vittnar om tystandskultur, bristande kommunikation mellan arbetsgivare och personal och en ansträngd arbetssituation.

– Man pratar om varandra och inte med varandra. De har ingen kommunikation och det är knappt att de anställda får någon information. Ibland får de läsa om den i tidningen, säger Annelie Giselson till Kollega.

Turbulens i Brynäs

Den senaste tiden i Brynäs har varit turbulent. Bland annat har flera styrelsemedlemmar och personer i chefsposition lämnat sina uppdrag, något det skrivits mycket om i både lokaltidning och rikspress. Men den dåliga arbetsmiljön uppstod inte under våren.

– Det kommer från långt tillbaka i tiden. Jag tycker att det är styrelsens ansvar och det står jag för. Jag vill inte lägga ansvaret på varken klubbdirektör, sportchef eller tränare – det är styrelsens ansvar, säger Giselson.

– Jag har frågat styrelsen varför man inte har kontaktat oss tidigare och då har de sagt att de inte vetat att man kan.

Ny styrelse ska utses

Under tisdagskvällen håller Brynäs IF årsmöte. Sedan tidigare står det klart att föreningen kommer att få en ny styrelse. I en tv-debatt med Gefle Dagblad/Arbetarbladet säger de två kandidaterna till ordförandeposten att de bägge vill arbeta för att förbättra arbetsmiljön.

Unionens ombudsman hoppas också att så blir fallet.

– Jag önskar att man får en bra relation och att Unionen och Brynäs styrelse kan jobba sida vid sida med det här. Jag hoppas också att de tar in personalen mer i det här, det är ändå de som gör jobbet.

Unionen har runt 25 medlemmar på ishockeyföreningens kansli, samt ett flertal spelare. Kollega har sökt Brynäs tidigare styrelseordförande för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.