Fler sparare väljer att ta ut all sin tjänstepension under en kortare tid. Anledningen? Jo, man vill passa på när man ändå är frisk och pigg. Så resonerar i alla fall flera av AMF:s sparare i en ny undersökning. Men risken finns att ekonomin blir sämre senare under pensionen då många underskattar hur länge man kommer att leva.
Man kan välja att få tjänstepensionen utbetald under en kortare tid, och då en större summa i månaden, eller låta den gälla livet ut. En undersökning bland 2 300 av AMF:s sparare visar att majoriteten har valt att få tjänstepensionen utbetald under fem år och att 75 procent började ta ut pengarna vid 65 års ålder.
Den främsta anledningen till att ta ut hela tjänstepensionen under ett färre antal år är att man vill passa på medan man är frisk och pigg. Bland dem som gått i pension före 65 års ålder svarade också många att dålig ekonomi var skälet till att ta ut tjänstepensionen under en kortare period. De flesta som svarade på undersökningen får utbetalningar mellan 2 000 och 4 000 kronor i månaden.
- Vi tror att många underskattar hur länge vi kommer att leva som friska. Då finns risken att man får en försämrad ekonomi redan vid 70-årsåldern om man tar ut all tjänstepension på kortare tid. Vi lever helt enkelt längre friska än vad vi tror, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF i ett pressmeddelande.
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
