Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Sandviks aktieutdelning upprör anställda

Sandvik vill dela ut över åtta miljarder till aktieägarna, samtidigt som de gör stora neddragningar. Ett beslut som rör upp känslor bland de anställda. I fjol tog verkstadsföretaget dessutom emot statliga stödpengar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johanna Norin / TT
Thomas Lilja tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till Sandvik. Johanna Norin / TT

När Sandviks styrelse förra våren föreslog en utdelning på 3 kronor per aktie var Thomas Lilja, ordförande i Unionens koncernklubb och arbetstagarrepresentant i Sandviks styrelse, den enda som reserverade sig.

Läs mer: Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Läs mer: Sandviks aktieägare får vänta ut coronakrisen

Han tyckte att en utdelning var orimlig om man samtidigt skulle få permitteringsstöd på 300 miljoner kronor från staten. Så småningom fick han också stöd för sin åsikt från regeringen och aktieutdelningen slopades.

När Sandvik nu i år föreslår en aktieutdelning på 6,50 kronor per aktie, totalt 8,1 miljard kronor, reserverar sig däremot inte facket.

– Då, i fjol, dök ju marknaden helt och vi var i behov av permitteringslösningar för att inte tvingas göra oss av med folk. Och i en ekonomisk kris kan man inte dela ut pengar. Jag såg också att andra företag nollade utdelningarna, säger Thomas Lilja.

– Jag hade ju trott att vi skulle slippa varsel tack vare permitteringarna. Men det kom ändå varsel inom ståltillverkningen.

En del av utdelningen, 2 kronor per aktie, är en kompensation för fjolårets uteblivna utdelning. Varför reserverade du dig inte mot den?
– Jag har inget superbra svar, jag var lite tveksam. Man kunde ha sparat några miljarder i företaget till framtida investeringar, säger Thomas Lilja som tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till företaget.

Stora neddragningar på gång

Samtidigt som Sandvik vill dela ut 75 procent av vinsten, genomför man även fortsatta neddragningar. Målet har varit att minska antalet heltidsanställda med 5 000 i koncernen som har 40 000 anställda globalt.

Dessutom, inom ståldelen av bolaget erbjuds tjänstemännen att gå ned 20 procent i arbetstid och bara få ett löneavdrag på 10 procent. Ett erbjudande som kan upplevas som ett krav.

– Det ska ju vara frivilligt. Men det finns ett tryck på tjänstemännen att gå ned i tid, det är svårt att säga nej när chefen kommer och frågar. Det är många som känner pressen, säger Thomas Lilja enligt vilken företagets agerande, den föreslagna aktieutdelningen i kombination med sparåtgärder, väcker mycket känslor bland de anställda.

– Det är en stor debatt. Det kommer åsikter både från höger och vänster. Sedan finns det ju en del som är både aktieägare och anställda, de hamnar i ett moraliskt dilemma.

Kan det tänkas att även de anställda som inte är aktieägare får del av vinsten framöver?
– Det är ett krav från den fackliga sidan. Har man råd att betala ut stora pengar till aktieägarna, så tror och hoppas jag att medarbetarna får något extra som tack för det gångna året.

Sandvik

Bolaget har drygt 40 000 anställda i hela världen. I Sverige finns anställda på 14 orter, varav de flesta i Sandviken. Unionen har omkring 2 250 medlemmar på företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

IMY granskar Arbetsförmedlingens AI-profilering

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma hur arbetslösa ska få hjälp. Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om det bryter mot lagen – och om de arbetslösa själva har fått veta om det.
Noa Kristiansson Publicerad 5 november 2026, kl 14:56
Två skärmar visar antalet lediga jobb i Skåne, hos Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen använder ett AI-system för att bedöma vilka som ska få hjälp i Rusta och matcha. Nu ska det granskas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), eftersom användningen kan bryta mot GDPR. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma om en arbetslös ska anvisas till programmet Rusta och matcha. AI-systemet kallas internt ”det statistiska bedömningsstödet” och profilerar arbetslösa efter bland annat födelseland, funktionsnedsättning, kön, ålder och utbildning. 

Enligt uppgifter till Aftonbladet får arbetslösa inte veta att systemet har använts för att profilera dem. Tidningen skriver också att jurister har sagt upp sig i protest, att systemet har dålig träffsäkerhet och att handläggare inte vet hur det fungerar.

Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om användningen av AI-verktyget bryter mot dataskyddsförordningen (GDPR).

– Vi kommer att granska hur AI-systemet fungerar och hur Arbetsförmedlingen informerar arbetssökande om hur deras personuppgifter behandlas i det, säger Linn Sandmark, enhetschef på IMY, i ett pressmeddelande.

Därför granskar IMY Arbetsförmedlingens AI-system

IMY ska granska AI-systemet utifrån fem olika frågor: om det är lagligt, om det är nödvändigt, hur det fungerar, om det innebär automatiserat beslutsfattande och om inskrivna på Arbetsförmedlingen har fått veta hur deras personuppgifter används.

Granskningen inleds den 24 november. Då kommer sex personer från IMY hålla ett heldagsmöte med personal från Arbetsförmedlingen och gå igenom hur verktyget fungerar.

Tillsynen görs efter att IMY har fått tips från både allmänheten och medier. Myndigheten har tidigare begärt in handlingar om AI-systemet från Arbetsförmedlingen.