Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ser framtidens kontor ut

Behöver vi ett kontor att gå till i framtiden? Frågan är relevant att ställa i dessa tider då det traditionella kontoret där vi sitter tillsammans och arbetar inte längre är en självklarhet.
Petra Rendik Publicerad
Johanna Rovira
Vårt behov av att skärma av sig på jobbet tycks bli större. Möbler som stänger ute ljud och intryck gick att hitta hos var och varannan utställare på årets möbelmässa. Johanna Rovira

På årets möbelmässa, Stockholm furniture & Light Fair, som pågår för fullt just nu är det tydligt att många utställare fokuserar på att kontoret är där du väljer att arbeta: hemma, på ett hotellrum, café eller någon annanstans.

Det väsentliga är inte var vi befinner oss när vi utför våra arbetsuppgifter, utan hur och att jobbet blir gjort. Flexibelt och hållbart är några av ledorden under mässan. En kontorsstol behöver inte köpas ny. Det kan ju funka lika bra med en begagnad. Möbler ska hålla minst en livstid och tillverkas på ett sätt som inte frestar på naturen. Och apropå naturen, när allt fler blir sjuka av sina jobb behövs nya lösningar på hur vi ska hålla längre, på arbetet men även utanför. Naturens kraft kan vara ett sätt tror många i branschen. In med den på kontoret i form av gröna växter och furu.


Hur tror du framtidens kontor kommer att se ut?

Hanna Ringström, säljsupport, Stockholm:
– Jag tror på en större rörlighet, kontoret behöver inte vara på ett enda ställe. Aktivitetsbaserat kommer också att bli det normala. Sedan tror jag att allt fler kommer välja att arbeta hemifrån ur ett miljöperspektiv, för att slippa stå i bilkö eller åka buss om det inte är nödvändigt. Möten kan ju ske via Skype.
 

Phillip Kraft Hansen, eventansvarig, Göteborg:
–Arbetsplatsen eller kontoret kommer behöva vara mer flexibel för att locka medarbetare. En modern arbetsgivare signalerar att det är leveransen, alltså att jobbet blir gjort, som är det relevanta, inte stämpelklocka eller var arbetet utförs.

 

Anders Olsson, chef, Stockholm:
–Framtidens arbetsplats kommer att utformas efter den tekniska utvecklingen som pågår hela tiden. Vi kommer att vara friare och flexiblare, inte bundna på till en fysisk plats. Många idag som sitter på kontor har problem med rygg och nacke, så jag tror på ett kontor som uppmuntrar till rörelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.