Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Tjänstemän saknar utbildning på jobbet

40 procent av tjänstemännen har inte fått någon kompetensutveckling under det senaste året. Det visar en undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Åtta av tio tjänstemän i privat sektor vill utvecklas på sitt jobb men få får möjligheten. Colourbox

Att kompetensutveckling är nödvändigt för såväl individens karriärmöjligheter och företagens konkurrenskraft, inte minst i de branscher som är i stort behov av personal, är de flesta överens om. Men trots det visar Unionens årliga undersökning att fyra av tio tjänstemän i privat sektor inte fått genomgå kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna. Det är fjärde året i rad som det inte skett någon ökning på området. Samtidigt visar rapporten att åtta av tio tjänstemän gärna vill utveckla sina färdigheter.

Läs mer: 53 procent av cheferna får inte kompetenslyft

– Det är tydligt att det finns stora brister i hur arbetsgivarna hanterar medarbetarnas kompetensutveckling, både i systematik, planläggning och kartläggning. Fler arbetsgivare måste börja prioritera detta, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att en kompetensplan är avgörande för om medarbetarnas nya kunskap kommer till användning eller ej. På de arbetsplatser som har en kompetensplan för verksamheten uppger 80 procent av tjänstemännen som genomfört kompetensutveckling att arbetsgivaren tagit vara på de nya kunskaperna. På företag som saknar plan uppger bara en fjärdedel samma sak.
Handelsbranschen och IT-branschen är sämst på att utveckla de anställdas färdigheter, enligt rapporten.

Läs mer: Ny modell ska ge fler kompetensutveckling

– Ofta är det så att i goda tider har man inte tid med kompetensutveckling – och i dåliga tider har man inte råd, säger Martin Wästfelt.

Läs mer om hur bristen på kompetens på den svenska arbetsmarknaden har kunnat uppstå – och hur problemet ska lösas – i nästa nummer av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK