Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Risk med obligatorisk tjänstepension"
Tjänstepension är viktigt om man ska ha en dräglig ekonomi som pensionär. Eftersom många fortfarande saknar en sådan föreslås nu en obligatorisk tjänstepension. Parterna har dock ännu inte tagit ställning till om det vore en bra lösning.
Många, däribland runt 70 procent av Unionens medlemmar, har tjänstepension tack vare att de omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Andra anställda får tjänstepension av sin arbetsgivare även utan kollektivavtal. Den som har en tjänstepension brukar uppskattningsvis få mellan 70 och 75 procent av sin slutlön i pension.
Men så finns det en stor grupp löntagare, runt en halv miljon i Sverige, som står helt utan tjänstepension och då endast kommer få cirka 55 procent av sin slutlön när de lämnar arbetslivet.
Därför föreslår nu den förre folkpartistiske riksdagsledamoten Bo Könberg, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, att politikerna ska besluta om en obligatorisk tjänstepension. Den skulle i så fall finansieras genom att de arbetsgivare som inte ger sina anställda någon sådan i stället ska betala en pensionsavgift på tre till fyra procent.
Vad tycker då parterna om förslaget?
– Det är inget vi har diskuterat och tagit ställning till ännu i alla fall, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen säger:
– Innan vi kan säga något om förslaget behöver vi veta mer om vad det innebär. Vi vill ju inte att staten ska lägga sig i våra kollektivavtalade tjänstepensioner, det är en fråga som parterna ska hantera. Och vårt ansvar som fackförbund, och något vi ständigt jobbar med, är att se till att medlemmarna får kollektivavtal och därigenom tjänstepensionen ITP.
Är förslaget ett hot mot den svenska modellen?
– Det är klart att det finns risker med det. De kollektivavtalade tjänstepensionerna är ju ett viktigt inslag i kollektivavtalen och dom vill vi hantera som parter, eftersom vi ju företräder våra medlemmar i våra organisationer och har kompetensen på det området när vi förhandlar. Och i den delen vill vi inte ha in politikerna över huvud taget, säger Niklas Hjert.
– Men sedan är det så klart ändå så att man måste kunna diskutera frågan om hur vi ska hantera de individer som inte omfattas. Och då är det enklaste svaret givetvis att de anställda på de arbetsplatserna ser till att skapa ett tryck för att få till kollektivavtal. För då får man väldigt bra tjänstepensioner med hög kvalité och väldigt många andra fördelar tack vare de system som vi har byggt upp, där vi har pressat kostnaderna otroligt mycket. Så det är ju den bästa vägen att säkra en bra tjänstepension.
Men om det ändå inte går att få till ett kollektivavtal?
– Det gör det ju inte alltid. Men ibland kan det också bygga på okunskap, tror jag. Därför är det ändå bra att den här frågan kommer upp till diskussion. Så att alla blir medvetna om vilken stor betydelse tjänstepensionen har för den totala pensionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
