Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Funktionell dumhet kan gå för långt

Att göra som alla andra utan eftertanke kan vara bra för arbetsgivaren. När ingen ifrågasätter eller analyserar underlättas det dagliga kontorslivet. Men det har ett pris.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Begreppet ”funktionell dumhet” skapades för några år sedan av Mats Alvesson, professor i Lund: ”Goda kunskaper i lallande positivitet är centralt för den karriärmedvetne.”

Mats Alvesson anser att det har gått för långt. Den funktionella dumheten kan ställa till skada genom att den leder till meningslöst och icke-produktivt arbete där ändlösa möten och utvecklingsprojekt tar över. För individen kan det bli en källa till bristande tillfredsställelse och ökande tvivel.

Ett typiskt exempel på funktionell dumhet är företagens värdegrundsarbeten med fluffiga ord utan konkret innebörd som alla förväntas ställa upp på.

– Funktionell dumhet är ofrånkomlig. Arbetslivet kräver entusiasm, disciplin, en viss form av tanklöshet och en viss form av lydnad. Men det är för mycket av detta, med brist på självständighet och integritet, säger Mats Alvesson.

Hur kan då den funktionella dumheten bekämpas? I sin bok Dumhetsparadoxen lyfter Alvesson och kollegan André Spicer fram ett begrepp myntat av poeten John Keats för runt 200 år sedan: negativ kapacitet.

Man måste kunna säga nej utan att ses som bakåtsträvare eller oflexibel

För författarna står det begreppet för förmågan att tänka kritiskt, viljan att ifrågasätta och inte låta sig begränsas av ”falska måsten som skapas av regler, rutiner, kulturer, varumärken och många av organisationslivets mekanismer”.

– En organisation kräver en god form av negativitet, man måste kunna säga nej utan att ses som bakåtsträvare eller oflexibel. Den negativa kapaciteten vänder sig mot lallande positivitet, att man alltid ska vara optimistisk och med på noterna.

För att nå dit rekommenderar Alvesson och Spicer ett antal processer. Exempelvis tävlingar, som bullshitbingo, där anställda uppmuntras att upptäcka klichéer och meningslösa uttalanden. Den som först noterar tio bullshituttryck under en viss dag vinner pris. Genom att använda sig av humor går det att underlätta för folk och göra dem mindre oroliga för att uttrycka sina uppriktiga åsikter.

Är det högt i tak får man acceptera att folk ibland känner sig kränkta

– Visst kan det vara svårt att ställa sig upp och skrika bullshit när chefen svamlar. Men man kan samlas på fredagseftermiddagen och plocka fram de bästa flosklerna man stött på under arbetsveckan. Det gör en medveten och tänkandet skärps.

Lever du i ditt dagliga liv själv enligt detta?
– Absolut. I första hand måste man försöka tänka själv och lite utanför vad som står i befattningsbeskrivningen. Man måste fråga sig om det är rimligt, vad det betyder och vad det leder till.

Mats Alvesson framhåller vikten av att inte hemfalla åt enkla sanningar, ideal eller regler.

– Det är klart att man till exempel kan hålla med om att det ska vara högt i tak och att man inte ska tillåta sexuella trakasserier. Men man får inte heller vara för stelbent med policyer och regler, utan använda sitt omdöme.

En god sak står ofta i en knepig relation till en annan god sak, menar han. Är det exempelvis högt i tak får man acceptera att folk ibland känner sig kränkta. Och om man ska minimera risken för sexuella trakasserier blir folk mycket försiktiga och det blir svårt med spirande romanser på arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält