Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Utvecklingsledighet dissas av facket

Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
ledighet för studier.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Vi vill inte ha ett system som undergräver arbetsgivarnas vilja och engagemang för att ge den anställde utvecklingsinsatser, säger Henrik Ehrenberg på Unionen. Colourbox

”Ett tydligt nej till friår”, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon tog emot förslaget igår, tisdag. Friåret, som fanns mellan 2005 och 2007, innebar att en anställd kunde ta ledigt i upp till ett år för att göra precis vad som helst.

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, anser tvärtom att förslaget är konstruerat utifrån idén om friåret. Med den skillnaden att man nu kräver att ledigheten ska ägnas åt någon form av utvecklande verksamhet, exempelvis utbildning.

– Jag ser flera problem med förslaget. Framför allt ger det arbetsgivare möjlighet att argumentera för att staten tar ansvaret för kompetensutvecklingen. Vi vill inte ha ett system som undergräver arbetsgivarnas vilja och engagemang för att ge den anställde utvecklingsinsatser.

Dessutom, påpekar Henrik Ehrenberg, innebär ett statligt system även en osäkerhet. Det kan räcka med ett regeringsskifte eller besparingskrav för att det ska ryckas undan. Ytterligare ett problem ser han i att det blir en myndighet, Arbetsförmedlingen, som får sista ordet om vilken kompetensutveckling den enskilde anställde ska ha.

Unionen vill i stället se en lösning där fack och arbetsgivare med ekonomiskt stöd från staten tillsammans tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling.

– Vi välkomnar så klart ett statligt engagemang i frågan och hoppas nu att man vill sätta sig ned med parterna och diskutera hur man kan skapa ett långsiktigt hållbart system, säger Henrik Ehrenberg.

Även LO gör tummen ned för förslaget. Till Dagens Arena säger Therese Guovelin, vice ordförande för LO, att hon är bekymrad bland annat eftersom de med otrygga anställningar lämnas utanför.

Omkring 700 000 personer arbetar deltid och/ eller på visstidsanställningar. Enligt LO har dessa minst lika stort behov av kompetensutveckling som tillsvidareanställda, skriver Dagens Arena.

Inte heller arbetsgivarna är nöjda med förslaget. Ett olyckligt förslag, skriver Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman på organisationens hemsida.

– Den ökade frånvaron riskerar naturligtvis att ytterligare öka företagens problem med kompetensförsörjning. Som arbetsmarknadspolitisk åtgärd är det också en mycket dyr och sannolikt ineffektiv insats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.