Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

5 tips för bättre möten

De kan vara inspirerande, roliga, kreativa och ibland alldeles nödvändiga. Men lika ofta, om inte oftare, upplevs de som långa, ineffektiva och meningslösa. Vad vi pratar om? Möten så klart.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

De flesta av oss har nog åsikter om möten på jobbet. Och det är kankse inte så konstigt . Möteskulturen sitter i kontorsväggarna. År efter år, dag efter dag ser de likadana ut. Alla ska vara med, gärna samma dag, plats och tid som alltid.

Så mycket som 30 procent av arbetstiden ägnar vi åt möten. För cheferna blir det ännu mer. Även om det är nödvändigt kostar de pengar, tid och energi. Undersökningar visar nästan alltid samma sak, att hälften av alla möten anses mer eller mindre dåliga. För att möten ska kännas nödvändiga, effektiva och inspirerande behöver vi tänka om, ifrågasätta och förnya möteskulturen på arbetsplatsen. Gamla sanningar kan behöva omprövas.

Måste verkligen hela teamet vara med? Behöver det hålla på en timme? Varför onsdagar klockan 10? Och kanske viktigast av allt, är just det här mötet nödvändigt? Kanske kan ni testa det som många andra företag redan gjort, att inför en mötesfri dag?

SÅ SKAPAS BÄTTRE MÖTEN:

  1. Tydligt syfte. Det bör finnas en agenda där syfte och mål framgår och som ska utannonseras i god tid så att alla hinner förbereda sig. Spontana möten kan vara kul men lämpar sig bäst att vara just spontana när man ses vid kaffeautomaten eller vid fikahörnan. Att dra iväg någon på studs och kräva ett sammanträde är mest bara fräckt.

  2. Deltagare. Ska verkligen alla vara med på mötet? Ibland, ja. Men av gammal vana bjuder man in alla på jobbet eller i teamet för att… ja varför egentligen? Ställ dig själv den frågan innan du kallar till möte. Vilka måste vara med? Undvik att dela din almanacka digitalt till exempel. Men smartast är nog att vänligt ifrågasätta varför du ska vara med, särskilt om din roll på mötet är otydlig.

  3. Tiden. Bestäm innan hur länge mötet ska hålla på och håll er till tidsramen. Underskatta aldrig en god bensträckare eller fruktpaus om nu mötet av någon outgrundlig anledning drar ut på tiden.

  4. Håll er till ämnet. Följ dagordningen slaviskt. Ansvaret vilar på alla. Sammankallande ser till att man håller sig punkterna, alla är pålästa och låt småpratet om barnen, vädret eller fotbollsmatchen i söndags stanna utanför mötesrummet.

  5. Mötesfritt. Rensa i kalendern och inför en mötesfri dag. Bestäm en gemensam dag eller frigör en dag i almanackan som passar just dig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.