Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Äntligen fredag!

Veckans sista arbetsdag firar vi med fika, högre volym på radion, lyxigare lunch. Eller som företaget Better Business – med galna utklädningsteman.
Publicerad
Peter Knutson
Better Business vd Lina Schölin har satsat på golfmundering medan Sophie Österberg valt att bli volleybollspelare. Peter Knutson

Blåbärssoppa, solbullar och gelégodis står uppdukat denna morgon på företaget Better Business. En efter en droppar medarbetarna in i mer eller mindre sportiga munderingar som leder till glada skratt. Det är bäddat för en hel dags fredagsmys på jobbet.

I ett år har man med ojämna mellanrum haft fredagar med teman som paljett, hårdrock och färgglatt. Temana stärker sammanhållningen och blir en snackis.

Denna fredag är det sporttema och Therése Plastrougi har lånat dotterns rosa skejthjälm med tillhörande bräda. Sophie Österberg lattjar med en volleyboll och har ett helt knippe medaljer runt halsen. Annika Johansson har grävt fram längdpjäxor ur gömmorna, tejpat en vallaburk runt handleden och ståtar med en Vasaloppslapp på bröstet. Och Charlotte Carlsson, som kläckte idén till veckans tema, bär en blågul hockeytröja.

Företaget som ligger i Vallentuna, erbjuder marknadsundersökningar och mystery shopping-tjänster, man skickar ut ”hemliga” kunder för att testa bemötandet i butiker, på restauranger och kaféer.

– Alla hänger på fullt ut när det är tema. När vi hade semestertema tog någon med sig sin hund iförd flytväst och en annan hade slalompjäxor mitt i sommaren, säger Ida Thoursie, projektkoordinator, för dagen iklädd hockeytröja och medalj.

– Vi jobbar ganska hårt i veckan och sitter fokuserade vid datorn. Det här gör vi när någon får feeling. Det finns inga speciella krav och våra teman är öppna för tolkning. Fredagen är något visst, alla är lite gladare, säger marknadschefen Annika Johansson.

Hon och kollegorna är överens om att fredag är veckans bästa dag, vilket ju inte handlar om att de inte gillar sitt jobb. På fredagen är veckans jobb avslutat och helgen är ännu ett oskrivet blad. Förväntan ligger i luften. Och alla är lite gladare.

Läs mer: Därför behöver vi humor på jobbet

– Jag har jobbat inom handeln tidigare och där är det också en viss känsla på fredagarna. Det är hektiskt och roligt, säger Annika Johansson.

Det är den där glada och lite pirriga känslan vi vill åt. Den manifesteras på olika sätt på landets arbetsplatser: genom långlunch, fredagsfrukost eller -fika eller kanske en after work med frågesport. På byggkonsultföretaget Rotpartner i Göteborg är det till exempel musik från morgon till kväll och popcornmaskinen går varm.

– Det luktar ljuvligt! Besökare på kontoret kommenterar alltid detta, säger Fredrik Olsson, vd.

Ja, fredagen har till och med en viss doft. Hemmavid luktar det ofta tacos och chips, menar Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet, som har forskat på fredagsmys. Anledningen till att vi gör något speciellt på fredagar, hemma eller på jobbet, är att vi vill markera övergången till helgen.

Fredagen är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på

– Det skulle vara ohållbart om vi bara levde i ett enda långt flöde. Vi skulle inte fungera som människor då. Om allt var som en oändlig måndag så skulle vi bli tokiga. Livet rör sig i två parallella tider. Det är linjärt, vi föds och vi dör, men också cykliskt. Fredagen är inledningen och söndagen är avslutningen, säger Charlotte Hagström.

– Många är lite mer uppåt på fredagarna och det har inget att göra med hur man trivs på sitt jobb. Själv älskar jag mitt jobb, men jag tycker ändå att det är skönt när fredagen kommer. Många som går ner i tjänst väljer bort fredagen. Det är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på. Alla är glada, man får roligare mejl och man får ganska mycket gjort, tillägger hon.

I hennes egen korridor på universitetet var det lite si och så med fredagsfikandet tills det kom en ny medarbetare. Den personen föreslog gemensam fika på fredagar kvart i tio, en halvtimme innan alla ska i väg och föreläsa. Antingen tar någon med sig kaffebröd eller så plockar man fram lite skorpor och marmelad.

– Vår gemenskap var redan bra, men det där blev en bonus, säger Charlotte Hagström.

Och kaffestunden – alla under veckan, men framför allt fredagsfikat – är enligt Ingegerd Sigfridsson, doktor i etnologi vid Göteborgs universitet, viktig både för att strukturera vardagen och för gemenskapen. Hon har skrivit en avhandling om kaffe och alkohol i social samvaro och betonar det speciella med respektive dryck. Alkohol är framför allt en ledighetsdryck. Kaffets roll är mer mångbottnad.

– Kaffe är en markering för väldigt mycket, och kan drickas under dagens alla timmar. Det är avkopplingsdrycken som gör att du piggnar till, både efter en vanlig lunch och efter Nobelmiddagen, festernas fest, säger Ingegerd Sigfridsson.

Många inleder sitt kaffedrickande på jobbet. Det är också symboliskt att man tillsammans dricker en och samma dryck. Det finns liksom inte någon värdig ersättningsdryck för kaffe.

– Jag träffade en man som hade slutat att dricka kaffe och inte heller drack te. När han fikade ville han bara ha lite vatten. Men man dricker kaffe på ett visst sätt, vatten tar man ju inte en ny klunk efter fem minuter. Det finns många kulturella koder i det gemensamma kaffedrickandet. Och fredagsfikat är ju något visst, det skiljer ut sig från alla de andra fikorna under veckan.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  


Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

 

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 


Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier


Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.