Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Äntligen fredag!

Veckans sista arbetsdag firar vi med fika, högre volym på radion, lyxigare lunch. Eller som företaget Better Business – med galna utklädningsteman.
Publicerad
Peter Knutson
Better Business vd Lina Schölin har satsat på golfmundering medan Sophie Österberg valt att bli volleybollspelare. Peter Knutson

Blåbärssoppa, solbullar och gelégodis står uppdukat denna morgon på företaget Better Business. En efter en droppar medarbetarna in i mer eller mindre sportiga munderingar som leder till glada skratt. Det är bäddat för en hel dags fredagsmys på jobbet.

I ett år har man med ojämna mellanrum haft fredagar med teman som paljett, hårdrock och färgglatt. Temana stärker sammanhållningen och blir en snackis.

Denna fredag är det sporttema och Therése Plastrougi har lånat dotterns rosa skejthjälm med tillhörande bräda. Sophie Österberg lattjar med en volleyboll och har ett helt knippe medaljer runt halsen. Annika Johansson har grävt fram längdpjäxor ur gömmorna, tejpat en vallaburk runt handleden och ståtar med en Vasaloppslapp på bröstet. Och Charlotte Carlsson, som kläckte idén till veckans tema, bär en blågul hockeytröja.

Företaget som ligger i Vallentuna, erbjuder marknadsundersökningar och mystery shopping-tjänster, man skickar ut ”hemliga” kunder för att testa bemötandet i butiker, på restauranger och kaféer.

– Alla hänger på fullt ut när det är tema. När vi hade semestertema tog någon med sig sin hund iförd flytväst och en annan hade slalompjäxor mitt i sommaren, säger Ida Thoursie, projektkoordinator, för dagen iklädd hockeytröja och medalj.

– Vi jobbar ganska hårt i veckan och sitter fokuserade vid datorn. Det här gör vi när någon får feeling. Det finns inga speciella krav och våra teman är öppna för tolkning. Fredagen är något visst, alla är lite gladare, säger marknadschefen Annika Johansson.

Hon och kollegorna är överens om att fredag är veckans bästa dag, vilket ju inte handlar om att de inte gillar sitt jobb. På fredagen är veckans jobb avslutat och helgen är ännu ett oskrivet blad. Förväntan ligger i luften. Och alla är lite gladare.

Läs mer: Därför behöver vi humor på jobbet

– Jag har jobbat inom handeln tidigare och där är det också en viss känsla på fredagarna. Det är hektiskt och roligt, säger Annika Johansson.

Det är den där glada och lite pirriga känslan vi vill åt. Den manifesteras på olika sätt på landets arbetsplatser: genom långlunch, fredagsfrukost eller -fika eller kanske en after work med frågesport. På byggkonsultföretaget Rotpartner i Göteborg är det till exempel musik från morgon till kväll och popcornmaskinen går varm.

– Det luktar ljuvligt! Besökare på kontoret kommenterar alltid detta, säger Fredrik Olsson, vd.

Ja, fredagen har till och med en viss doft. Hemmavid luktar det ofta tacos och chips, menar Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet, som har forskat på fredagsmys. Anledningen till att vi gör något speciellt på fredagar, hemma eller på jobbet, är att vi vill markera övergången till helgen.

Fredagen är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på

– Det skulle vara ohållbart om vi bara levde i ett enda långt flöde. Vi skulle inte fungera som människor då. Om allt var som en oändlig måndag så skulle vi bli tokiga. Livet rör sig i två parallella tider. Det är linjärt, vi föds och vi dör, men också cykliskt. Fredagen är inledningen och söndagen är avslutningen, säger Charlotte Hagström.

– Många är lite mer uppåt på fredagarna och det har inget att göra med hur man trivs på sitt jobb. Själv älskar jag mitt jobb, men jag tycker ändå att det är skönt när fredagen kommer. Många som går ner i tjänst väljer bort fredagen. Det är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på. Alla är glada, man får roligare mejl och man får ganska mycket gjort, tillägger hon.

I hennes egen korridor på universitetet var det lite si och så med fredagsfikandet tills det kom en ny medarbetare. Den personen föreslog gemensam fika på fredagar kvart i tio, en halvtimme innan alla ska i väg och föreläsa. Antingen tar någon med sig kaffebröd eller så plockar man fram lite skorpor och marmelad.

– Vår gemenskap var redan bra, men det där blev en bonus, säger Charlotte Hagström.

Och kaffestunden – alla under veckan, men framför allt fredagsfikat – är enligt Ingegerd Sigfridsson, doktor i etnologi vid Göteborgs universitet, viktig både för att strukturera vardagen och för gemenskapen. Hon har skrivit en avhandling om kaffe och alkohol i social samvaro och betonar det speciella med respektive dryck. Alkohol är framför allt en ledighetsdryck. Kaffets roll är mer mångbottnad.

– Kaffe är en markering för väldigt mycket, och kan drickas under dagens alla timmar. Det är avkopplingsdrycken som gör att du piggnar till, både efter en vanlig lunch och efter Nobelmiddagen, festernas fest, säger Ingegerd Sigfridsson.

Många inleder sitt kaffedrickande på jobbet. Det är också symboliskt att man tillsammans dricker en och samma dryck. Det finns liksom inte någon värdig ersättningsdryck för kaffe.

– Jag träffade en man som hade slutat att dricka kaffe och inte heller drack te. När han fikade ville han bara ha lite vatten. Men man dricker kaffe på ett visst sätt, vatten tar man ju inte en ny klunk efter fem minuter. Det finns många kulturella koder i det gemensamma kaffedrickandet. Och fredagsfikat är ju något visst, det skiljer ut sig från alla de andra fikorna under veckan.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.