Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Glad musik främjar samarbete

Att lyssna på musik när vi jobbar i grupp gör oss mer samarbetsvilliga och mindre själviska, enligt amerikansk forskning. Men det duger inte med vilka toner som helst.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Du och dina kollegor kan bli bättre på teamwork om vi sätter på lite käck musik. Colourbox

Att handeln använder musik för att påverka hur vi shoppar är ingen nyhet, såväl musikstil som volym har inflytande på hur vi agerar som kunder.

Nu visar forskning att musik även påverkar medarbetares förmåga att samarbeta. Det skriver Harvard Business Review och hänvisar till en amerikansk studie.

Forskarna delade upp deltagarna i två olika grupper som tilldelades samma uppgift. Den ena gruppen fick utföra uppgiften medan de lyssnade på glada låtar, bland andra ”Walking on sunshine”, ”Yellow submarine” och ”Brown eyed girl”, medan den andra gruppen fick lyssna till tonerna av musikgenren ”screamo” (en variant av emo som kännetecknas av skriksång och oväntat högljudda partier).

Föga förvånande samarbetade de som lyssnade på glad musik bättre än de som fick lyssna på skrikmusik. Forskarna ville dock ta reda på om det var den glada musiken som gjorde att de jobbade bättre i grupp eller om screamo-musiken gjorde att de samarbetade sämre. Man gav därför uppgiften till en tredje grupp som inte fick lyssna på någon musik alls. Det visade sig att den tredje och tysta gruppen fick samma resultat som screamo-gruppen, medan deltagarna som fick jobba till positiva toner var både mer samarbetsvilliga och mindre egoistiska.

Forskarna bakom studien föreslår att arbetsgrupper kan använda glad musik som en del i deras teambuilding när de har kreativa möten och ska spåna idéer.

En tidigare amerikansk studie visar dessutom att människor är mer benägna att samarbeta efter att ha gått en ”synkroniserad” promenad tillsammans eller efter att ha sjungit unisont.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  


Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

 

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 


Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier


Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.