Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vänliga trivs sämst i öppna landskap

Anser du dig vara en vänlig själ? Då är risken stor att du störs av att jobba i öppet kontorslandskap. Vänliga är de som blir mest distraherade av att sitta tillsammans med andra. Det visar en ny avhandling från Stressforskningsinstitutet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Stora kontorslandskap leder till stress och distraktion hos de anställda. Colourbox

Stora öppna kontorslandskap påverkar arbetsmiljön negativt. Ju större kontorslandskap desto större upplevelse av stress och distraktioner hos de anställda. Det visar avhandlingen ”Office types, performance and health” där Aram Seddigh, doktor i psykologi, har undersökt och jämfört hur olika typer av kontor påverkar hur vi presterar på jobbet. Forskningen består av tre delstudier.

Även om ens personlighet oftast inte är avgörande för hur man upplever störningar, blir den som är vänlig mer distraherad i ett öppet kontorslandskap. Eller, rättare sagt, personer som själva skattar sig högt när det gäller vänlighet. Enligt Aram Seddigh kan det bero på att det i arbetsmiljöer och kontor med mycket rörelse krävs att man står på sig, är tydlig att uttrycka sina behov och tar hänsyn till sig själv. Beteenden som inte anses vänligt.

Minst negativ påverkan upplever de som sitter i eget rum. Men resultaten från de tre delstudierna var inte helt entydiga. När man mätte minnesförmågan i ett kognitivt test visade det sig att anställda som satt i egna rum påverkades mer av störningar, medan det gick bäst för personer som satt i små eller medelstora kontorslandskap. En förklaring kan vara att människor som jobbar i öppna landskap utvecklar strategier för att kunna koncentrera sig trots störande moment.

- Utifrån de samlade resultaten skulle jag säga att det är viktigt att anpassa arbetsplatsen till vad arbetet kräver utifrån faktorer som koncentration eller kreativitet. Små kontorslandskap är att föredra framför stora och om man ska ha egna kontorsrum är det viktigt att använda dem på rätt sätt, till exempel att stänga av mobiltelefonen när man behöver vara koncentrerad, säger Aram Seddigh i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Läs avhandlingen här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.