Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Möten i skogen med mobil teknik

Trots allt fler mobila stöd i kontorsmiljöer sitter människor stilla i samma position stora delar av arbetsdagen. Det vill Jan Gulliksen, professor på KTH, ändra på genom att få in mer fysisk aktivitet i arbetslivet. Ett exempel kan vara att ta fram teknik som gör det möjligt att skippa stillasittande möten och i stället ta ett promenadmöte i skogen.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Med mobil teknik kan arbetslivet bli än gränslösare. Varför inte ta med mötet på skogspromenad? Hasse Holmberg/TT

Hallå där… Jan Gulliksen, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som tilldelats pengar av AFA Försäkring till forskningsprojektet ”Rörligare arbetsvardag med modern teknik”

– Vi har gått emot en värld där vi sitter mer och mer stilla i jobbet och i stället behöver mer och mer friskvårdsträning på vår fritid för att hålla någon som helst koll på vår kondition och fysik.

­Jan Gulliksen och hans forskarkollegor frågade sig om det verkligen behöver vara på det sättet och började titta på hur man skulle kunna kombinera gymnastikutrustning och liknande i vanliga kontorsmiljöer. Tanken var att få in mer naturlig rörelse under arbetsdagen.

Vad går projektet ut på?
– Syftet med projektet är att vi under en längre period ske försöka mäta och se vilken faktisk effekt fysisk aktivitet har på ens beteende och prestation i olika arbetssituationer.

Hur kan teknik bidra till mer rörelse för en person som jobbar på kontor?
– Det är det resultaten som vi inte kommit fram till än ska visa. Men i dag bedriver vi en stor andel möten som tenderar att bli väldigt stillasittande och inte alltid särskilt kreativa eller produktiva. Det vore inte dumt om man på något sätt kan skapa en situation där man kan ha möten samtidigt som man på ett eller annat sätt rör på sig.

– Vi har sett flera exempel där folk har vandrande möten i skogen eller i närområdet, men då kan det vara svårt att dokumentera och skriva ner det som sägs under mötet. Man får fundera på vad det finns för teknik och hjälpmedel som gör att man kan bibehålla samma nivå som under ett stillasittande möte.

Rörligare arbetsvardag med mobil teknik

Projektet drar igång i april i år och håller på i två och ett halvt år. Jan Gulliksen och hans kollegor har fått 2 500 000 kronor av AFA Försäkring, som de har gjort förstudien för tidigare. Men projekt i större skala för att se vilken effekt det verkligen har. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.