Hoppa till huvudinnehåll

error

  • No matching oEmbed provider found for resource: "http://youtu.be/h2hojHtA8Rk"
Kompetensutveckling

Slå in julklapparna med stil

Ge bort extra snygga julklappar i år. Allt som krävs är bra redskap, lite kreativitet och fingertoppskänsla enligt giftwrap-artisten Annica Thorberg.
Åsa Frisk Publicerad

Julen är ett ypperligt tillfälle att experimentera och utnyttja sin kreativitet.  Allt kan användas till att slå in sina klappar på ett roligare sätt än med det traditionella papperet inhandlat i snabbkassan. Tygpåsar, skokartonger, kakburkar, stuvbitar eller tidningspapper. Det räcker ofta att ta en titt runt om hemma för att få inspiration och idéer till paket­inslagning.

– Skokartonger är perfekta att slå in i papper och använda. I stället för papper kan man slå in med serietidningar eller gamla kartor, säger Annica Thorberg, giftwrap-artist, och expert på att slå in paket.

Enligt japansk filosofi ska en inslagning spegla tillfället, vem som ska få presenten och vad man ger bort.

– Tänk till och våga vara lite personlig. Farfar kanske har en speciell stil som du vill ska visas genom en speciell inslagning. Använd till exempel sidenband eller fäst små udda julkulor på paketet eller rulla cigarrer av pappersbitar och fäst vid knuten, säger Annica Thorberg.

Något som Annica Thorberg anser vara viktigt är papperskvaliteten. Det bör vara 70 grams papper (70 gram per kvadratmeter). Det kan vara svårt att få tag på, men enfärgade, lite ribbade papper är oftast 70 gram.

– Papper med tomtar, änglar och slädar som finns vid kassan i matvarubutiken är inget att ha. Det är alldeles för tunt och går sönder. Det kan vara svårt att få tag på papper av god kvalitet men ett tips är att gå till någon kontorsvaruhandel.

Att våga strunta i de klassiska presentsnören som man vanligtvis krullar med sax är också ett tips från Annica. Garn, bast, sidenband är fint att använda i stället. Eller strunta helt i snören.

– Om man slagit in ett paket med en fin vikteknik kanske det inte ens behövs snören. Har man använt ett enfärgat papper kan man ta ett mönstrat papper och bara lägga som en bård över.

A och O med fin inslagning är att man måttar pappret ordentligt. Då slipper man klippa bort en decimeter på varje sida och knöla ihop det bäst det går. Lär man sig att måtta spar man papper.

(Klicka igång filmen ovan så får du en snabblektion i hur att skapa snyggaste klapparna! Och vill du sedan gå vidare till överkursen så följer du länken till höger.)

Bra att ha!

  • Dubbelhäftande tejp. Syns inte under papperskanten.
  • Bandsplittare. För att dela snören.
  • Sax. En vass sax som används till papper och inget annat.
  • Mönstersax. Få till fina kanter på etiketter.
  • Håltång. För att knyta fast egna etiketter.

Redan klar? Då kan du gå vidare till överkursen: se här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.