Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU-strategi för arbetsmiljö skjuts upp

EU-kommissionens strategi för arbetsmiljö gick ut 2012. Trots att det gått två år lyckas kommissionen inte presentera en ny.
Sandra Lund Publicerad

I förra veckan skulle EU-kommissionen ha presenterat unionens nya strategi för arbetsmiljö i medlemsländerna. Den senaste löpte ut 2012. Såväl fackliga företrädare som EU-parlamentet har krävt att kommissionen snarast ska ta fram en ny strategi. Men så har det inte blivit. Inte heller denna gång.

- Det är tydligt att det är ett politiskt beslut och inte något litet krångel som satt käppar i hjulet. Det är fruktansvärt kortsiktigt tänkande från kommissionens sida och det liknar mer och mer en nedmontering av europeiska arbetsmiljöregler, säger EU-parlamentarikern och före detta klubbordförande för IF Metall på Volvo, Olle Ludvigsson, till Europaportalen.se.

Enligt källor till Europaportalen.se handlar förseningen om att kommissionärerna inte kommer överens. Flera av dem anser att det skulle vara för dyrt för krisande företag att införa nya regler när Europa redan blöder.

Enligt kommissionens talesperson för sysselsättningsfrågor, Jonathan Todd, ska dock en ny strategi antas den 6 juni.

Olika roller som påverkar vår arbetsmiljö

  • EU-parlamentet är det enda EU-organ som är folkvalt. Tillsammans med ministerrådet ska parlamentet besluta om nya lagar. I dag finns 766 ledamöter. Den 25 maj är det val, då ska 751 ledamöter väljas. Orsaken till att det blir färre är att Kroatien blivit ny medlem under den senaste perioden. Därför har antalet ledamöter tillfälligt varit fler.
  • EU-kommissionen består av 28 kommissionärer, en från varje EU-land. Deras uppgift är att föreslå nya lagar. De ska också övervaka att medlemsländerna följer lagarna.
  • Vad som sker på EU-nivå påverkar svensk arbetsmiljö. Till exempel införlivas direktiv ständigt från EU i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält