Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU-strategi för arbetsmiljö skjuts upp

EU-kommissionens strategi för arbetsmiljö gick ut 2012. Trots att det gått två år lyckas kommissionen inte presentera en ny.
Sandra Lund Publicerad

I förra veckan skulle EU-kommissionen ha presenterat unionens nya strategi för arbetsmiljö i medlemsländerna. Den senaste löpte ut 2012. Såväl fackliga företrädare som EU-parlamentet har krävt att kommissionen snarast ska ta fram en ny strategi. Men så har det inte blivit. Inte heller denna gång.

- Det är tydligt att det är ett politiskt beslut och inte något litet krångel som satt käppar i hjulet. Det är fruktansvärt kortsiktigt tänkande från kommissionens sida och det liknar mer och mer en nedmontering av europeiska arbetsmiljöregler, säger EU-parlamentarikern och före detta klubbordförande för IF Metall på Volvo, Olle Ludvigsson, till Europaportalen.se.

Enligt källor till Europaportalen.se handlar förseningen om att kommissionärerna inte kommer överens. Flera av dem anser att det skulle vara för dyrt för krisande företag att införa nya regler när Europa redan blöder.

Enligt kommissionens talesperson för sysselsättningsfrågor, Jonathan Todd, ska dock en ny strategi antas den 6 juni.

Olika roller som påverkar vår arbetsmiljö

  • EU-parlamentet är det enda EU-organ som är folkvalt. Tillsammans med ministerrådet ska parlamentet besluta om nya lagar. I dag finns 766 ledamöter. Den 25 maj är det val, då ska 751 ledamöter väljas. Orsaken till att det blir färre är att Kroatien blivit ny medlem under den senaste perioden. Därför har antalet ledamöter tillfälligt varit fler.
  • EU-kommissionen består av 28 kommissionärer, en från varje EU-land. Deras uppgift är att föreslå nya lagar. De ska också övervaka att medlemsländerna följer lagarna.
  • Vad som sker på EU-nivå påverkar svensk arbetsmiljö. Till exempel införlivas direktiv ständigt från EU i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.