Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Skippa återbetalning – tjäna tusenlappar

Genom att ta bort återbetalningsskyddet för tjänstepensionen går det att öka pensionen med flera tusen kronor i månaden. Det visar nya siffror från tjänstepensionsföretaget Collectum.
Niklas Hallstedt Publicerad

Återbetalningsskyddet ser till att dina efterlevande får ut hela eller delar av ditt pensionskapital när du avlider. Men skyddet är inte gratis, utan påverkar din egen pension påtagligt.

I sina beräkningar visar Collectum till exempel att en ingenjör med 56 400 kronor i slutlön får 36 000 kronor i månaden i samlad pension om han eller hon har kvar återbetalningsskyddet. Utan återbetalningsskydd får ingenjören i stället 38 200 kronor. På ett år blir det alltså 26 400 kronor extra.

Beräkningarna bygger på en jämförelse mellan personer som inte haft återbetalningsskydd alls och sådana som haft det hela tiden. Men det finns möjlighet att välja bort det senare.

- Även om du väljer bort skyddet när du närmar dig pension kan det betyda en hel del pengar, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Återbetalningsskyddet kan vara en trygghet när man har familj, men för den som är ensamstående eller har vuxna barn kanske det inte längre fyller någon funktion.

- Många gånger har man ett skydd som man inte behöver. Man bör överväga om man behöver det, och annars välja bort det, säger Tomas Carlsson.

Om man nu vet om att man har återbetalningsskydd. Enligt Tomas Carlsson finns det undersökningar som visar att många inte kommer ihåg att de valt återbetalningsskydd och därför missar att välja bort det. Dessutom är okunskapen om vad skyddet innebär stor: mer än hälften av alla pensionssparare vet inte vad ett återbetalningsskydd är, enligt siffror från pensionsbolaget AMF 2012.

Fakta

Den som vill välja eller välja bort återbetalningsskydd gör det på www.collectum.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsspara eller inte – så ska du tänka

Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Publicerad 21 november 2024, kl 06:01
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.