Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kränkande behandling utbrett på Paradox

Medarbetare på den svenska spelstudion Paradox Interactive slår larm om arbetsmiljön. En intern undersökning visar att många anställda – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling.
– Vi visste att det fanns problem på Paradox, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
En medarbetarundersökning visar på stora arbetsmiljöproblem på Paradox. Bilden är en genrebild. Shutterstock.

I augusti skickade fackklubbarna på Paradox Interactive ut en medarbetarundersökning för att undersöka arbetsmiljön på företaget. Resultatet var nedslående för medarbetarna. Breakit, som tagit del av sammanställningen, skriver att problemen främst handlar om mobbning, kränkningar och könsdiskriminering.

Nästan 44 procent av de svarande har upplevt kränkande/felaktig behandling. Tittar man bara på svarande kvinnor, blir siffran 69 procent.

– Vi visste att det skulle vara höga tal, men de är högre än vi hade förväntat oss. Det är bra att få faktiska tal på det. Det visar att det är nödvändigt för företaget att ta grepp om det här för att göra något åt problemen, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.

"De är inte nöjda med resultatet"

Samtidigt vill Magne Skjæran understryka att det finns begränsningar i undersökningen. Det är 133 medarbetare som har svarat på undersökningen, av ungefär 500 anställda på Paradox. Vidare sattes ingen tidsbegränsning, vilket innebär att somliga svarande kan ha pekat på problem som fanns för flera år sedan.

– Samtidigt har Paradox vuxit väldigt snabbt och den genomsnittliga medarbetaren på Paradox nu har varit här i två år, så merparten av svaren är från de senaste åren.

Hur har företagsledningen reagerat på enkäten?
– De är inte nöjda med resultatet. Vi vet inte exakt vad de kommer att göra, men de har nämnt att de ska göra en noggrann undersökning av det här och det tycker vi är bra. Det tror vi är nödvändigt.

Samma besked ger Paradox till Breakit. Via mejl meddelar företagets kommunikationschef, Loïc Fontaine, att de kommer vidta åtgärder.

“Paradox är nu i en process för att ta in en extern, neutral firma för att genomföra en grundlig granskning av våra processer och en omfattande medarbetarundersökning”, skriver Fontaine.

Läs mer: Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

"Facket gör problemen synligare"

Det är sällsynt med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. När Kollega gjorde en sammanställning, visade det sig att endast en handfull av 400 företag hade tecknat avtal.

Magne Skjæran tror att det finns både spelföretag i Sverige med både bättre och sämre arbetsmiljö än Paradox, som har kollektivavtal.

– Vi har stor fackförening på Paradox nu, mellan Unionen och Saco, och det gör problemen synligare. De har varit relativt osynliga i många år, men nu har vi gjort en undersökning och det har satt en spotlight på det hela.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.