Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Här peppas framtidens programmerare

När varken offentlig sektor eller näringslivet lyckas lösa samhällsproblem finns entusiaster inom ideell verk­samhet. En av dem är den sociala entreprenören Johan Wendt. Han vill ge alla barn samma möjlighet i livet och är med och utbildar framtidens programmerare.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Holm
Minea Stewart, 12 år, och Sofia Sand, 11 år, började på Kodcentrum under hösten och vill gärna fortsätta till nästa steg. "Det är jätteroligt att hålla på med dator", säger Minea Stewart. Stefan Holm

År 2020 kommer Europa att sakna 1 000 000 dataprogrammerare enligt EU-kommissionen. Trots att arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten är hög har de flesta länder, däribland Sverige, ingen programmering på schemat.

Att det svenska skolväsendet inte har lyckats tillgodose den kommande kompetens­bristen såg Johan Wendt som en orättvisa och bestämde sig för att göra något åt saken. Det var dock inte första gången som Johan Wendt drog i gång ett socialt företag, fröet till idén såddes redan under studietiden.

Johan Wendt pluggade till civilingenjör i Lund. En kväll ringde det på dörren. Utanför stod granntjejen Gabriella. Hon insåg att hon inte skulle klara matte­provet dagen därpå om hon inte fick hjälp. Johan Wendt som vuxit upp i ett lärarhem var van att alltid kunna fråga sina föräldrar men ingen i Gabriellas familj hade möjlighet att förklara gymnasiematten för henne. De slog sig ned i köket och kvällen sprang förbi. Johan Wendt hade kul. Han mådde bra och föreslog att de skulle göra om det. En kväll var hon tillbaka. Plugg­träffarna i köket kom att pågå i flera år. Ibland tog hon med sig sina syskon eller någon kompis, alla var välkomna till Johan Wendts kök.

Som nybakad civilingenjör var Johan Wendt taggad att börja jobba. Men starten på arbetslivet blev inte som han hade hoppats. Efter en kort tid som avloppsingenjör i Södertälje ville han vidare och fick jobb på Vattenfall i Råcksta. Här var medelåldern hög och stämningen låg. Det enda som verkade glädja människor var att räkna dagarna till pensionen.

Besvikelsen och atmosfären gjorde till slut att Johan Wendt gick in i en depression. Han började fundera över när i livet han hade varit lycklig och tankarna förde honom tillbaka till kvällarna när han pluggade matte med grannbarnen.

Insikten fick honom att säga upp sig från Vattenfall och kontakta skolor i Stockholm för att låna klassrum under kvällstid. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Skolorna anklagade honom för att tillhöra en religiös sekt som ville värva barn genom att erbjuda gratis läxhjälp, och Johan Wendt fick bedyra att så inte var fallet när Skolverket ringde.

– Det var många som var skeptiska när jag skulle starta Mattecentrum och mamma grät när jag sa upp mig, säger Johan Wendt och flinar lite.

Men såväl mammas tårar som misstron från skolan var helt i onödan. Sedan starten 2008 har Mattecentrum växt till att finnas i 26 svenska städer och föreningen hjälper i dag över 180 000 barn och ungdomar med matte.

Efter succén med Mattecentrum bestämde sig en rastlös Johan Wendt för att starta systerföreningen Kodcentrum. Nu skulle alla barn oavsett bakgrund få chansen att lära sig programmering.

Att Matte- och Kodcentrum drivs av volontärer tror Johan Wendt är en av anledningarna till att de klarar det som svenska skolan har misslyckats med. Precis som när han själv agerade läxhjälp är volontärerna där för att de vill och mår bra av att undervisa barnen. Att de får ägna sig helt och fullt åt det som de är utbildade för låter kanske som en självklarhet men flera pensionerade lärare som nu är volontärer säger att det är första gången i livet.

– De behöver varken vara poliser, sjuksköterskor eller psykologer, utan bara lära folk matte.
Det är en orimlig förväntan att en ensam lärare ska kunna bedriva undervisning på 25 elevers olika nivå. Skolan har dessutom problem med att motivera inlärning. Johan Wendt beskriver upprört hur elever frågar sina lärare varför de ska kunna något och får till svar att det är för att bli godkända i matte. Volontärerna lyckas med att sätta in matten eller programmerandet i ett sammanhang.

Viktigast för Johan Wendt är ändå att volontärerna delar hans syn om alla människors lika värde och strävar efter att möta barnen oavsett bakgrund.

– Något av det absolut vackraste med Sverige är att vem som helst kan bli vad som helst därför att utbildningssystemet är gratis. Men vad dina föräldrar gör och tjänar påverkar dina chanser att lyckas. Sådana faktorer vill jag eliminera. Jag vill att alla ungar ska få samma chans. Det är så fundamentalt viktigt i en demokrati. //

Gratis kod för barn

  • Kodcentrum är en ideell förening som med hjälp av volontärer och sponsorer lär ut programmering till barn mellan 9 och 13 år, kostnadsfritt. 
  • Kodcentrum startades 2013 av Johan Wendt. 
  • Målet är att finnas i fem städer innan året är slut, i 15 städer året därpå och i 30 städer 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK