Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nu slår facken larm om att många tjänstemän, tvärt emot de aktuella rekommendationerna, inte får jobba hemifrån. En av dessa är Alice som länge varit rädd för att smittas på jobbet. Men nu meddelar regeringen att man skärper kraven på arbetsgivarna.
Anita Täpp Publicerad
Vidar Ruud / NTB scanpix / TT
Många tjänstemän får inte jobba hemifrån för sina arbetsgivare - trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Vidar Ruud / NTB scanpix / TT

En ständig oro för att bli smittad. Det har Alice upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på arbetsplatsen, ända sedan pandemin var ett faktum i våras.

Redan i mars försökte hon, med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att få jobba hemifrån. Men chefen sa nej.

Att distansarbeta var okej för alla andra tjänstemän på företaget. Men Alice och hennes kollegor på orderavdelningen måste alltid vara på plats. Det inte minst på grund av att man snart skulle byta ordersystem, påpekade chefen.

Alice, som har över 30 års erfarenhet av sitt yrke, var övertygad om att distansarbete skulle fungera bra även i den situationen. Men liksom flera av hennes kollegor, som är lika missnöjda med situationen, opponerade hon sig inte.

En orsak är att företaget länge har varit i kris.

– Vi har hela tiden känt på oss att fler neddragningar är på gång och undrat över vem som ska drabbas härnäst. Och då vill man ju inte bråka så mycket, säger Alice.

Svårt att hålla avstånd

Hon och kollegorna känner sig inte heller trygga på jobbet eftersom de upplever att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att skydda dem mot eventuell smitta där.

Visserligen har handsprit placerats ut lite här och där. Men de sitter fortfarande lika tätt som tidigare i avdelningens öppna kontorslandskap, vilket gör det omöjligt att hålla ett rekommenderat avstånd till varandra.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Både Alice och flera av kollegorna är med i Unionen. Men eftersom varken fackklubb eller någon förtroendevald finns på arbetsplatsen har det heller aldrig varit aktuellt att kontakta förbundet för att få hjälp.

I stället har de försökt anpassa sig till situationen genom att göra det de själv kan för att skydda sig, så gott det går. En del har exempelvis börjat ta bilen till jobbet varje dag. Andra, som Alice, har inte det valet och måste fortsätta att ta tunnelbanan till jobbet – något hon ibland har upplevt vara väldigt obehagligt.

Ännu har ingen på Alice avdelning insjuknat i covid-19,  vilket hon är väldigt tacksam för.

Tacksam är hon också över att hon nu, under hösten, ändå har fått tillstånd att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

Flera fack larmar

Alice och hennes kollegor är inte ensamma om att uppleva att arbetsgivaren inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder. Det vittnar, enligt uppgift till Kollega, även samtal till Unionens medlemsrådgivning om. Detsamma gäller hos Arbetsmiljöverkets svarstjänst, dit alla arbetstagare kan vända sig för att få rådgivning.

Nyligen berättade även SVT Nyheter om att inte bara Unionen utan också fackförbunden Vision och Akavia känner igen bilden.

Och att arbetsgivarnas argument till varför tjänstemän inte får jobba på distans är alltifrån att tekniska lösningar saknas för hemarbete till att det är solidariskt att vara på arbetsplatsen eftersom andra yrkesgrupper måste vara det.

Eftersom det saknas sanktioner för de arbetsgivare som inte följer de rekommendationer som finns vill Akavia att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att följa upp hemarbetet.

– De har fått uppdrag att sprida information om riskerna med hemarbete men vi vill komplettera det med att de ska ge stöd och råd och också följa upp efterlevnaden, säger Lee Wermelin, ordförande Akavia.

Till SVT Nyheter sade då Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tycker det är allvarligt att arbetsgivare struntar i rekommendationerna om hemarbete. Dock ansåg hon inte att det var aktuellt med en tillsyn på arbetsplatserna och tillade:

– Vår modell fungerar bra men jag utesluter inte att det kan komma andra förändringar.

Och i dag, tisdag, meddelade Eva Nordmark att regeringen nu har beslutat att skärpa tonen mot arbetsgivarna, för att fler ska kunna jobba hemifrån med syfte att minska smittspridningen.

Därför kommer Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att ta fram konkreta och tydliga instruktioner för vad som är arbetsgivarnas ansvar, exempelvis vad gäller hemarbete liksom smittorisken för dem som ändå måste vara på sin arbetsplats.

Enligt Eva Nordmark kommer den aktuella vägledningen, som ska presenteras om två månader, inte vara tandlös.

– Ytterst kan det innebära att om man trotsar detta så kan man få betala skadestånd, säger hon till SR Ekot.

Företaget tillåter inte distansjobb

En arbetsplats där de flesta tjänstemän inte tillåts distansarbeta är företaget Saft i Oskarshamn. Det trots att man försökt få tillåtelse för det både via företagsledningen och facken.

Företagsledningens argument har varit att man inte kan garantera arbetsmiljön vid distansarbete.

I en kommentar till Oskarshamns-tidningen säger Unionens företrädare Michael Karlsson att man har enats om en strategi där en rad åtgärder vidtagits för att coronasäkra arbetsplatsen.

– Vi är en fabriksenhet där de olika enheterna hänger ihop det gör att personalen behöver vara på plats för att allt ska fungera. För att minimera risken för smittspridning har vi gjort väldigt mycket för att skapa en säker arbetsplats. Vi ser till att alla håller avstånd och undviker onödig kontakt. Möten med flera personer sker via länk och alla uppmanas självklart att tvätta händer och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han och fortsätter:

– Vi gör bedömningen att de som är här behövs för att allt ska fungera ska vara på jobbet. Av våra medlemmar i Unionen har dessutom nästan alla egna rum. De som känner oro har möjlighet att framföra det helt anonymt till företagshälsovården. Men mig veterligen är det ingen som har gjort det.

Safts vd Mari Kadowaki påpekar att företaget har slutit en överenskommelse med facken, som gör att i stort sett all personal är kvar på arbetsplatsen. På frågan om hemarbete inte tillåts för att man är oroliga för personalens arbetsmiljö när de jobbar hemifrån svarar hon:

– Vi har ett ansvar för personalens arbetsmiljö oavsett var de jobbar och med tanke på att vår fabrik ska ses som enhet där allt måste hänga ihop har vi valt att ha det här upplägget, säger hon.

Inte rätt att vägra att gå till kontoret

Även om man måste vara på sin arbetsplats under pandemin och då även kan känna oro för att arbetsgivaren inte gör sitt bästa för att skydda en från viruset så kan Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, inte rekommendera att man bara struntar i att gå till jobbet.

Rent juridisk kan det ses som en arbetsvägran, vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd, påpekar hon.

– Man är inte skyldig att utföra en arbetsuppgift där man riskerar sitt liv och sin hälsa. Men jag tror inte man kan säga att man skulle hamna i en sådan situation när det gäller corona. Då handlar det mer om att man känner sig otrygg på arbetsplatsen, vilket blir mer en arbetsmiljöfråga och hur arbetsgivaren hanterar den. Om hur man kan lösa det på annat sätt, säger Malin Wulkan.

I första hand ska man som medlem i Unionen kontakta förbundet, via Unionens medlemsrådgivning, för att få stöd och hjälp.

– Om det inte finns någon klubb eller något ombud på arbetsplatsen så brukar vi kunna lösa det genom att man får hjälp av en ombudsman i stället. Så att man försöker lösa det här i dialog med arbetsgivaren.

Vad gäller då om man måste vara på jobbet och en kollega kommer dit och snörvlar? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har en arbetsgivare i det fallet?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Samtidigt är denne, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att se till att arbetsmiljön är säker för alla anställda och ska enligt Folkhälsomyndigheten också vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Och sammantaget innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att skicka hem en person som kan ha covid-19.

– Men då bör arbetsgivaren först ha haft en dialog med den anställde så att snörvlandet inte beror på något annat, som en allergi. Och i arbetsgivarens skyldigheter ingår även att om möjligt låta den anställde få jobba hemifrån, säger hon.

Alice heter egentligen något annat.

Läs mer: 

Många oroliga inför återgången till kontoret

Eva var livrädd för corona – blev av med jobbet

4 av 10 har jobbat hemma

Enligt en Sifo-undersökning som Unionen gjorde i höstas har endast 40 procent av de privatanställda tjänstemännen i huvudsak jobbat hemifrån under coronapandemin. I undersökningen, som gjordes mellan den 17 september och 1 oktober 2020, deltog 1 200 privatanställda tjänstemän.

SÅ GÖR DU VID ORO FÖR SMITTA

  • Ta kontakt med din klubb eller ditt fackombud. Finns det inte på din arbetsplats? Kontakta Unionens medlemsrådgivning för att få stöd och hjälp.
  • Om du upplever att din arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skydda dig på arbetsplatsen och av något skäl inte vill gå via facket kan du göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att en arbetsgivare mot vite kan tvingas vidta åtgärder.
  • Mer generella föreskrifter om smittorisker på arbetsplatsen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4.
  • Hantering av oro och rädsla på jobbet. Stöd för arbetsgivare och råd till arbetstagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Jeanettes barn är hemmasittare: ”Jag tänkte att arbetslivet var kört”

Föräldrar till hemmasittare hamnar i kläm mellan yrkeslivets krav och skolplikten. Jeanette Liljas kamp pågick i flera år. Det slutade med en krasch och flera års sjukskrivning.
Publicerad 20 maj 2026, kl 06:02
Hemmiljö med Jeanette Lilja i soffa och filt. Illustrerar situationen när barnet blir hemmasittare och vardagen stannar hemma.
Hemmasittande kan göra hemmet till en plats där skolan aldrig börjar. För Jeanette Lilja blev barnets skolfrånvaro en kamp som till slut slog hårt mot arbetslivet. Foto: Carolina Byrmo.

Där Jeanette Lilja sveper fram, där lyser kollegorna upp. Hon är medarbetaren som alltid kommer sprudlande in på sin arbetsplats med morgonens bredaste leende.

Hon har en magisterexamen i kognitionsvetenskap och har i ungefär 15 år lett projekt inom digital kundservice i telekombranschen. Hela tiden med en odiagnostiserad adhd. Det var delvis en professionell välsignelse, eftersom det var lätt för henne att se mönster och hitta de mest effektiva arbetssätten.

– Jag var jätteuppskattad, också de sista åren då jag var helt slut inombords. Det var ingen på min arbetsplats som visste hur jag mådde. Inte förrän jag en dag utmattad föll ned på en stol och storgrät.

När barnet blir hemmasittare

Det var med det andra barnet som sammanbrottet kom. Den yngsta dottern visade sig tidigt ha ärvt sin mammas svårigheter. Plus några till. Dottern är nu elva år och ett av de uppskattningsvis 19 000 barn i Sverige som inte klarar av att komma till skolan, det som brukas kalls hemmasittare.

En vanlig uppskattning – grundad i en undersökning från Karolinska institutet – är att tre fjärdedelar av de barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.

– Min dotter har ingen diagnos i dagsläget, men har drag av adhd, autism och kravkänslighet, berättar Jeanette Lilja.

Ärftligheten för NPF är stark, den ligger på omkring 80 procent. Av de barn som är hemmasittare har de flesta med andra ord en förälder med NPF, utredd eller ej. Det är en dubbel belastning som alltså är vanlig, och ofta dold.

Det höjer oddsen för att lyckas både på jobbet och hemma:

– Min dotter behöver kunna låna av mitt lugn. Men jag har ju själv ett nervsystem som är extremt lätt att trigga. Och ingen energi att hantera känslomässiga sammanbrott.

Hemmakontor med dator och inspelningsutrustning, videomöte på skärm. Kopplas till att arbeta flexibelt när barnet är hemmasittare.
Efter att ha lämnat sin anställning började Jeanette berätta öppet om sin situation – bland annat i en podd. Att kliva fram kändes riskfyllt, men hon orkade inte leva bakom en fasad. Foto: Carolina Byrmo.

Tillvaron som hemmasittarförälder inleddes för Jeanette Liljas del med flera års kamp för att få dottern i väg till förskolan, och sedan till skolan. De långa morgnarna av lirkande och mutande avtog så småningom – dottern gick inte längre över tröskeln.

– Hon har en extremt stark vilja, som orsakar låsningar i många olika situationer. Så var det redan i förskolan. I skolan kunde hon gömma sig under bänken och vägra komma fram. Det kunde vara kläder som skavde. Stressen gjorde alla mindre problem tusen gånger värre.

Hon beskriver stressen som extrem. Men ambitionen att vara sitt bästa jag både på jobbet och som förälder kunde Jeanette Lilja inte släppa. Gradvis blev situationen alltmer ohållbar.

Morgnarna som tog slut: lirkande, mutande – och till sist tvärstopp

– Jag räckte inte till, fick inte ihop pusslet. Jag gick helt och hållet på adrenalin. Jag ville förändra situationen, men förstod inte hur jag skulle göra, det kändes bara omöjligt. Läkaren sade: ”Det första du behöver göra på morgonen när du lämnat barnen är att vila.”

I stället tog hon ett djupt andetag och drog på peppande musik på högsta volym i bilen på väg till jobbet. För att boosta dopaminet, göra sig redo att sprudla.

– Professionellt stod jag alltid på kanten till en ravin. Jag satt hemma på kvällarna och grinade i panik, i total visshet om att jag inte kommer att klara det. Ändå levererade jag.

När hemmasittande påverkar jobbet: så mår föräldrarna

10 procent av alla skolelever i Sverige har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Riksförbundet Attentions skolrapport 2025 visar hur föräldrarnas arbetsliv och hälsa påverkas av skolsituationen. (Rapporten gäller alltså barn som har en NPF-diagnos och inte enbart hemmasittande barn.)

 

* 63 % uppger att den psykiska hälsan har påverkats.

* 55 % uppger att de är utmattade.

* 40 % uppger att den ekonomiska situationen har försämrats.

* 35 % har gått ned i arbetstid.

* 30 % är eller har varit sjukskrivna.

* 12 % har känt sig tvungna att byta arbete/arbetsplats.

* 8 % har slutat arbeta helt.

 

Hon var omtyckt, men hon kom sent och gick tidigt för att få livet att gå ihop. Ibland kunde kollegor fråga ”jobbar du halvtid?” eller ge andra kommentarer som sved. Men det tyngsta var skuldkänslorna, de åt upp henne inifrån.

Arbetslivet fortsatte – på adrenalin och skuld

– Jag kände mig som en dålig människa om jag arbetade hemma. Eller inte gjorde mina timmar. Det fanns ingen på arbetsplatsen som fattade – men det hade kanske ändå inte haft någon betydelse. Jag hade inte tagit emot särbehandling.

Det var inte Jeanette Lilja som förstod att det tagit stopp. Det var chefen. Han skickade hem henne till en sjukskrivning som i praktiken kom att pågå i sex år.

– Jag grät på jobbet, bröt ihop ofta. Var alltid stressad och trött. Jag klarade inte att föra processen framåt – och det var ju jag som var projektledare. Men jag pressade på och tänkte att så här är väl livet för alla.

De första två veckornas sjukskrivning grät hon. Kände sig misslyckad och det gjorde ont. Snart nog påbörjade hon en adhd-utredning och fick sedan all hjälp vården kunde ge.

– Men det visade sig vara svårt att reda ut vad som lett till utmattningen. Diagnosen, jobbet, föräldraskapet? Jag var högfungerande, men mådde ändå så dåligt. Det var överväldigande även för dem som skulle hjälpa mig.

Hon gick under de sex åren av och på med sjukskrivning, adhd-mediciner och återgång i arbete. Inget fungerade riktigt bra. Till sist fick Jeanette Lilja lämna sin anställning med nio månaders avgångsvederlag.

Jeanette Lilja i hemmiljö på golv med arbets-/pysselmaterial. Kopplar till flexibilitet och pauser i ett anpassat arbetsliv.
Föräldrar till hemmasittare tvingas ofta bygga om hela vardagen. Jeanette anpassade både arbetstider och upplägg för att orka och kunna vara hemma när det behövs. Foto: Carolina Byrmo.

Hon startade en adhd-podd tillsammans med en kompis, där hon berättade om sin tillvaro.

– Jag höll på att kräkas innan första avsnittet, jag tänkte att arbetslivet var kört, att jag aldrig skulle få ett jobb igen. Men jag var beredd att ta risken. Jag klarade inte att leva bakom en fasad längre.

Jobb fick hon ändå, flera stycken. Jeanette Lilja är lättrekryterad, som hon säger själv. Men alla anställningar slutade ganska snabbt i sjukskrivning.

Lösningen var att sluta kämpa och i stället känna efter när allt känns bra: då är miljön rätt. Där finns energi för henne.

– Jag började förstå att det handlar om dopamin och signalsubstanser. Min hjärna behöver roliga saker, att jag lär mig nytt.

Hon hittade sin plats när hon började använda sina egna erfarenheter till att hjälpa andra människor som har NPF. Sedan tre år tillbaka coachar hon klienter med adhd och autism att fungera bättre i livet.

Numera styr hon själv över timmarna hon arbetar.

– Jag har paus mellan klienterna och den sista tar jag emot klockan två. Jag finns tillgänglig för min dotter. Sedan händer det att det inte räcker, att jag får lov att omboka klienter. Men det fungerar för mitt barn.

Det egna nervsystemet mår numera också bättre.

– Jag behöver få arbeta när energin finns. På ett kontor är jag slut efter klockan två på eftermiddagarna.

Text: MARIKA SIVERTSSON.

Så många är hemmasittare i Sverige

Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert.

Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används. Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.

Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.