Björn Olsen

Uppfylld av drömmar om kamratskap, jakt i storslagen vildmark och nedlagda storvilt traskade jag iväg med det välpumpade Dianageväret över axeln.

Läs Emil i Lönneberga så förstår ni vad en infektion i en tumme kan ställa till med.

Som liten gosse tillbringade jag en sommar hos frireligiösa släktingar. Jag fick veta att det var en gudelig nåd att ta sig an den mer yviga släktgrenens avkommor. Syftet var sannolikt dressyr och goda förebilder, men så här i backspegeln satte det nog inte de spår man önskade.

Smaka på ordet och associationerna det ger; skuld, skam och löje. Men, förvänta er inget snusförnuftigt brandtal mot alla parasiterande hypokondriker. Inte alls, det är bara att erkänna, jag är en av dem.