Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Möten i skogen med mobil teknik

Trots allt fler mobila stöd i kontorsmiljöer sitter människor stilla i samma position stora delar av arbetsdagen. Det vill Jan Gulliksen, professor på KTH, ändra på genom att få in mer fysisk aktivitet i arbetslivet. Ett exempel kan vara att ta fram teknik som gör det möjligt att skippa stillasittande möten och i stället ta ett promenadmöte i skogen.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Med mobil teknik kan arbetslivet bli än gränslösare. Varför inte ta med mötet på skogspromenad? Hasse Holmberg/TT

Hallå där… Jan Gulliksen, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som tilldelats pengar av AFA Försäkring till forskningsprojektet ”Rörligare arbetsvardag med modern teknik”

– Vi har gått emot en värld där vi sitter mer och mer stilla i jobbet och i stället behöver mer och mer friskvårdsträning på vår fritid för att hålla någon som helst koll på vår kondition och fysik.

­Jan Gulliksen och hans forskarkollegor frågade sig om det verkligen behöver vara på det sättet och började titta på hur man skulle kunna kombinera gymnastikutrustning och liknande i vanliga kontorsmiljöer. Tanken var att få in mer naturlig rörelse under arbetsdagen.

Vad går projektet ut på?
– Syftet med projektet är att vi under en längre period ske försöka mäta och se vilken faktisk effekt fysisk aktivitet har på ens beteende och prestation i olika arbetssituationer.

Hur kan teknik bidra till mer rörelse för en person som jobbar på kontor?
– Det är det resultaten som vi inte kommit fram till än ska visa. Men i dag bedriver vi en stor andel möten som tenderar att bli väldigt stillasittande och inte alltid särskilt kreativa eller produktiva. Det vore inte dumt om man på något sätt kan skapa en situation där man kan ha möten samtidigt som man på ett eller annat sätt rör på sig.

– Vi har sett flera exempel där folk har vandrande möten i skogen eller i närområdet, men då kan det vara svårt att dokumentera och skriva ner det som sägs under mötet. Man får fundera på vad det finns för teknik och hjälpmedel som gör att man kan bibehålla samma nivå som under ett stillasittande möte.

Rörligare arbetsvardag med mobil teknik

Projektet drar igång i april i år och håller på i två och ett halvt år. Jan Gulliksen och hans kollegor har fått 2 500 000 kronor av AFA Försäkring, som de har gjort förstudien för tidigare. Men projekt i större skala för att se vilken effekt det verkligen har. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält