Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Möten i skogen med mobil teknik

Trots allt fler mobila stöd i kontorsmiljöer sitter människor stilla i samma position stora delar av arbetsdagen. Det vill Jan Gulliksen, professor på KTH, ändra på genom att få in mer fysisk aktivitet i arbetslivet. Ett exempel kan vara att ta fram teknik som gör det möjligt att skippa stillasittande möten och i stället ta ett promenadmöte i skogen.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Med mobil teknik kan arbetslivet bli än gränslösare. Varför inte ta med mötet på skogspromenad? Hasse Holmberg/TT

Hallå där… Jan Gulliksen, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som tilldelats pengar av AFA Försäkring till forskningsprojektet ”Rörligare arbetsvardag med modern teknik”

– Vi har gått emot en värld där vi sitter mer och mer stilla i jobbet och i stället behöver mer och mer friskvårdsträning på vår fritid för att hålla någon som helst koll på vår kondition och fysik.

­Jan Gulliksen och hans forskarkollegor frågade sig om det verkligen behöver vara på det sättet och började titta på hur man skulle kunna kombinera gymnastikutrustning och liknande i vanliga kontorsmiljöer. Tanken var att få in mer naturlig rörelse under arbetsdagen.

Vad går projektet ut på?
– Syftet med projektet är att vi under en längre period ske försöka mäta och se vilken faktisk effekt fysisk aktivitet har på ens beteende och prestation i olika arbetssituationer.

Hur kan teknik bidra till mer rörelse för en person som jobbar på kontor?
– Det är det resultaten som vi inte kommit fram till än ska visa. Men i dag bedriver vi en stor andel möten som tenderar att bli väldigt stillasittande och inte alltid särskilt kreativa eller produktiva. Det vore inte dumt om man på något sätt kan skapa en situation där man kan ha möten samtidigt som man på ett eller annat sätt rör på sig.

– Vi har sett flera exempel där folk har vandrande möten i skogen eller i närområdet, men då kan det vara svårt att dokumentera och skriva ner det som sägs under mötet. Man får fundera på vad det finns för teknik och hjälpmedel som gör att man kan bibehålla samma nivå som under ett stillasittande möte.

Rörligare arbetsvardag med mobil teknik

Projektet drar igång i april i år och håller på i två och ett halvt år. Jan Gulliksen och hans kollegor har fått 2 500 000 kronor av AFA Försäkring, som de har gjort förstudien för tidigare. Men projekt i större skala för att se vilken effekt det verkligen har. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek