Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbning mellan kabinpersonalen på SAS

SAS kabinpersonal vittnar om en usel arbetsmiljö. Enligt en ny undersökning utsätter de anställda varandra för mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier. Och det är cheferna som pekas ut som det största problemet.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Varfjell/TT
Två enkätundersökningar visar på en arbetsmiljö med mobbning och trakasserier bland SAS kabinpersonal. Fredrik Varfjell/TT

Arbetsmiljön för SAS kabinpersonal i Stockholm är usel. Det skriver TT, som tagit del av den undersökning som SAS genomförde tillsammans med skyddsombuden i juni i år.

Av de 387 medarbetare som svarat uppger 170 att de känt sig diskriminerade, 109 att de upplevt mobbning och 38 att de utsatts för sexuella trakasserier. Men problemen är inget nytt. Redan 2012 gjordes en liknande undersökning och sedan dess har flera problem förvärrats, medan andra har blivit bättre.

Enligt uppgifter till TT verkar problemen endast gälla kabinpersonalen och rör ofta relationen mellan arbetsledare och underlydande. Kabinpersonal på flygbolaget berättar att en del medarbetare försöker anpassa semesterar och ledigheter för att undvika att arbeta med vissa arbetsledare.

”Jag tror att det är en speciell situation på vår arbetsplats, eftersom det ofta är kvinnor som ägnar sig åt sexuella trakasserier och mobbning”.

- Vi tar det på största allvar. Vi har nolltolerans för det här, säger Henrik Edström, pressansvarig på SAS.

Personal vittnar dock om att problemen har uppmärksammats flera gånger tidigare, men att den som påpekat problemen ofta pekats ut som ”överkänslig gnällspik och hånats av arbetsledare”. Att det är just arbetsledare som mobbar och trakasserar gör det svårare för den som är utsatt att berätta om det.

På frågan om vad organisationen gör åt saken när cheferna själva är en del av problemet svarar Henrik Edström:

- Jag kan inte kommentera om det är så. Om vi får rapporter om diskriminering och trakasserier så är det klart att vi utreder det, säger han.

För att få stopp på mobbningen och trakasserierna ska personalen nu utbildas. 
 

Kollega har sökt klubben utan att få någon kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.