Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hon vill rädda jorden med rymdteknik

Hallå där …
Cecilia Hertz, Sveriges enda rymddesigner, aktuell med en bok om vad vi kan lära av rymden.
Anita Täpp Publicerad
Sören Andersson
"Man kan göra mycket på sin arbetsplats genom att ha ett kritiskt förhållningssätt och reflekterar över vilken slags verksamhet och produkter man vill bidra till och inte. Att visa lite mod och ledarskap är väldigt angeläget", säger Cecilia Hertz. Sören Andersson

Vad gör en rymddesigner?
– Uppgiften är att ta fram nya lösningar för den tyngdlösa miljön, bortom vår planet. Det handlar om allt som har med design i den internationella rymdstationen att göra liksom att ta fram koncept för boende på månen och mars och interiörer i rymdfarkoster.

Det lär bara finnas ett femtiotal rymdesigner i världen. Hur blev du en av dem?
– När jag läste till industridesigner vid Lunds tekniska högskola var min inspiration att lära mig utveckla nya produkter för människor som lever och arbetar i extrema miljöer som innebär stora utmaningar. Som i ubåtar. Men eftersom högskolan har ett samarbete med rymdcentret Nasa i Houston fick jag av en slump komma dit och göra ett projekt kring rymddesign.

Vi kan få många insikter och tekniklösningar från livet på en rymdstation, där inget ses som avfall utan allt är resurser

– Där insåg jag att en människa i rymden ju är i den mest extrema miljön som finns, vilket passade bra med min grundidé om vad jag ville jobba med. Därför har jag fokuserat på rymddesign sedan dess. Efter examen, för ett tjugotal år sedan, startade jag mitt företag och har sedan rest runt till väldigt många länder i världen där vi startar projekt med rymdtekniken som grund. Jag föreläser också mycket om det här.

Hur kan rymddesign bidra till en hållbar utveckling?
– Genom att kunskapen och tekniken från rymdsektorn kan utvecklas till nya innovationer för att skapa hållbara lösningar i samhället. Vi har fått veta att byggsektorn står för en stor del av all energikonsumtion i Europa. Därför jobbar vi nu mycket med fastighetsbolag för att se hur vi kan ta fram lösningar som både består av koncept och teknik från rymden, där vi exempelvis kan föreslå isolerande puts och färg som sänker fastigheternas energiförbrukning.

Du har sagt att den ökande urbaniseringen har stora likheter med livet för astronauter. Vad menar du med det?
– Människan i staden lever också i en extrem miljö i dag. När många flyttar till städerna blir det trångt och när många lever på en liten yta så blir det problem, som med vattentillgången. Och där ser jag en parallell till livet i en rymdstation. Det är ju visserligen ett slutet system, där allt måste återvinnas och återanvändas. Men jag menar att vi ändå kan få många insikter och använda många tekniklösningar från den miljön, där inget ses som avfall utan allt är resurser.

Du menar att vi alla, för att rädda jorden från klimathotet, måste bli ”urbanauter”. Vad innebär det?
– Att vi måste utveckla nya lösningar. Nu har vi börjat med fastighetsbolagen, för att få dem att ändra sig och tänka till och att få in nya tekniklösningar. Det är lösningar som inte påverkar någons livskvalité eller hur man lever utan saker som jag menar bara ska aktiveras, eftersom tekniken redan finns där.

Vi skulle kunna leva mer som astronauter och bara konsumera exakt den mängd vatten, mat och energi som behövs för att överleva

– Men egentligen är tekniken bland det sista på listan för att rädda jorden. Främst handlar det om våra egna mindset och vår egen kreativa förmåga. Att vi exempelvis skulle kunna leva mer som en astronaut, som bara konsumerar exakt den mängd vatten, mat och energi som behövs för ens överlevnad. Alltså att vi själva tänker på hur mycket vatten vi konsumerar, hur saker vi köper är producerade liksom att vi inte köper mer mat än vi äter upp. Sedan kan man också göra mycket på sin arbetsplats genom att ha ett kritiskt förhållningssätt och reflekterar över vilken slags verksamhet och vilka produkter man vill bidra till och inte. Att visa lite mod och ledarskap är väldigt angeläget. Liksom att man är lösningsorienterad och själv jobbar med kreativa lösningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret. 

Arbetsmiljö

Ericsson requires more office presence on less workspace

After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:14
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.

This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.

Per Östberg

 There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.

– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.

 

Difficult to find a private room 

One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.

 In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.


Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.

 When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.

 

Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue

According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.

 Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.

At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?

 Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.

Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?

 The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.

Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.

 Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.

For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.

 If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.

This text has been translated with the help of AI.