Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Tuff väg till regeringsmål

Det råder delade meningar huruvida arbetslösheten kommer öka eller minska framöver. Medan FN-organet ILO i en ny rapport spår ökad arbetslöshet i Sverige, tror LO på en minskning. Däremot är båda överens om att det kommer bli svårt att nå regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU till år 2020.
Linnea Andersson Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Det kommer bli svårt att nå regeringen Löfvens mål om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, det menar såväl FN-organet ILO som LO. Claudio Bresciani / TT

Enligt FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor, ILO, kommer arbetslösheten i Sverige öka från dagens 8,1 procent till 8,3 procent år 2019. Det skulle innebära att regeringen inte når målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

I dag ligger Sverige på en 12:e plats när det gäller arbetslöshet bland EU-medlemsländerna. Men får ILO rätt i sitt siande halkar vi ned på en 14:e plats till år 2019.

På LO finner man det dock osannolikt att arbetslösheten skulle öka mer i Sverige jämfört med andra EU-länder med liknande typ av ekonomi. Oavsett om prognosen stämmer eller inte medger man att vägen till regeringens mål inte blir helt enkel.

– Med rätt ekonomisk politik är målet inom räckhåll men det kommer att bli oerhört tufft, säger Ola Pettersson, chefsekonom på LO, till Europaportalen.

ILO:s chefsekonom Ekkehard Ernst säger att den svaga ekonomin i euroländerna gör det svårare för Sverige att exportera både varor och tjänster.

Gemensamt för EU-länderna med hög arbetslöshet är att ungdomsarbetslösheten är hög.

– Det Sverige måste göra är att ge sig i kast med sin ungdomsarbetslöshet. De länder som har de lägsta arbetslöshetsnivåerna är de länder som också har mycket låg ungdomsarbetslöshet, säger Ekkehard Ernst till Europaportalen, och tar Tyskland och Österrike som exempel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad 26 november 2025, kl 09:15
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB.