Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Sämre inkomstförsäkring vid lägre lön

Inte 80, utan bara 74 procent av den tidigare inkomsten. Det är vad många kan räkna med att få via Unionens inkomstförsäkring om de blir av med jobbet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Vissa får lite mindre, andra lite mer än 80 procent.

I sin marknadsföring skriver Unionen att inkomstförsäkringen tillsammans med a-kassan kan ge upp till 80 procent av ens tidigare inkomst.

Det här har matematikläraren Dick Larsson uppmärksammat och anmält Unionen till Konsumentverket för oriktig marknadsföring.
– Det är ju jätteallvarligt att folk i allmänhet tror att de ska få en viss summa i ersättning och så får de 1 000–1 300 kronor mindre, säger Dick Larsson till SVT Västerbotten.

Den största anledningen till att alla inte får 80 procent är jobbskatteavdragen, som infördes stegvis mellan åren 2007 och 2011. En skattesänkning som arbetslösa inte får del av. Det leder i sin tur till att skillnaden mellan dem som jobbar och de som får ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring ökar, så att försäkringarna i dag bara ger 74 procent av den tidigare inkomsten för dem som tjänar under 35 000 kronor i månaden. Först när inkomsten når över 45 000 kronor börjar man närma sig 80 procent.

Patrik Nygren, vd för bolaget Unionen Medlemsförsäkring AB, säger att man har tagit till sig av kritiken.

– Vår uppgift är att sakinnehållet i marknadsföringen är korrekt, sedan är det Unionen som paketerar det. Nu ser vi tillsammans med Unionen över om det behöver förtydligas ytterligare.

Thomas Jartsell, pressansvarig på Unionen, konstaterar att man ”löpande ser över kommunikationen rörande inkomstförsäkringen”.

– Vi är tydliga med att vår inkomstförsäkring ger upp till 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet, en formulering som de allra flesta inkomstförsäkringar har. Vissa får lite mindre, andra lite mer än 80 procent. Exakt vilken nivå den enskilda medlemmen kommer upp i beror på hur mycket denne tjänade innan, skattesatsen där man bor, med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.