Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Vad ger kollektivavtalet i din plånbok?

Jobbar du på ett företag med kollektivavtal? Grattis, då får du sannolikt en löneökning även i år. Men varifrån kommer pengarna och vem bestämmer över hur de fördelas? Följ pengarnas väg - från centrala avtal till din plånbok.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Det finns flera typer av löneavtal. Den vanligaste modellen bland Unionens medlemmar kallas lönepott. Det innebär lite förenklat att Unionen har kommit överens med arbetsgivarna om vilken nivå löneökningarna ska ligga på under det kommande året.

Lönepottens storlek anges oftast i en viss procentsiffra och fördelas sedan av de lokala parterna, det vill säga din arbetsgivare och fackklubb.

Men en lönepott på exempelvis 2 procent betyder inte att du är garanterad att få just så mycket mer i lönekuvertet, det kan bli både mer och mindre. De allra flesta lönepottsavtal inom Unionens områden har dock en individgaranti.

En annan modell är de centrala löneavtal som inte har något spikat löneutrymme, så kallade processavtal, där är det i stället upp till de lokala parterna att bestämma. Det innebär att din arbetsgivare och din lokala Unionenklubb får förhandla om hur mycket pengar som fördelas. Om de inte kan komma överens träder centralt tvingande bestämmelser om löneutrymmets storlek i kraft, en så kallad stupstock. På senare år har skillnaderna mellan lönepottsavtalens och processavtalens konstruktioner börjat luckras upp och fått inslag av varandra.  

Ordlista för kollektivavtalad löneutveckling

  • Centralt avtal: Överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om löneökningsnivåer och principer för hur lönebildningen i din bransch ska gå till.
     
  • Lönebildning: Process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.
     
  • Löneavtal: Nästan alla centrala kollektivavtal innehåller ett löneavtal som reglerar hur lönerna ska fastställas. Lönerna förhandlas vanligtvis på två nivåer: centralt och lokalt. Slutligen sätts lönenivån genom lokala löneförhandlingar och individuella lönesamtal/löneförhandlingar.
     
  • Lönepott: Lönepotten, även kallat löneutrymme, är den summa pengar som de lokala parterna vid varje lönerevision ska fördela mellan de anställda som omfattas av ett löneavtal.  Löneutrymmets storlek brukar anges i procent, till exempel 2 procent av lönesumman. Lönesumman är summan av alla månadslöner för de medlemmar i Unionen som förhandlingen gäller. Storleken på löneutrymmet säger inget om hur stor just din löneökning kommer att bli. Fördelningen sker genom förhandlingar mellan företaget och klubben, eller mellan dig och den chef som sätter lön.
     
  • Individgaranti: För att garantera att alla får en löne­ökning har de flesta centrala avtal någon form av individgaranti, brukar anges i krontal.
     
  • Åtgärdsgaranti: Individer som får ingen eller låg lönehöjning eftersom de inte anses ha uppfyllt de mål och resultat som finns i företagets lönekriterier har rätt till en åtgärdsplan och kompetensutveckling. Finns framför allt inom processavtal men har på senare år blivit vanligare även inom pottavtal.
     
  • Stupstock: Tvingande bestämmelse i vissa centrala avtal som träder i kraft om parterna inte kan komma överens lokalt.
     
  • Lönesamtal: Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bättre jobb och därmed förbättra lönen.
     
  • Löneglidning: Höjning av löner utöver den nivå som de centrala avtalen ger. Förra året ökade lönerna för tjänstemännen i privata sektorn med 2,8 procent, enligt Medlingsinstitutets preliminära siffror, medan de centrala avtalen gav 2,1 procent.
     
  • Utan kollektivavtal: Har din arbetsgivare inte tecknat kollektivavtal har du ingen självklar rätt till årlig löne­ökning.

Tänk på att...

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal har du ingen självklar rätt till löneförhöjning, det måste du komma överens med denne om när din lön ska revideras. Detta bör finnas med i ditt anställnings­avtal. 25 procent av Unionens medlemmar omfattas inte av kollektiv­avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.