Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svajig ekonomi i Fränstaföretag

Stora kostnader och blygsamma inkomster. Så kan man sammanfatta ekonomin för de inblandade bolagen i Fränstastrejken. Hur det ser ut i dag vet vi inte - bolagens representanter fortsätter nämligen att tiga som muren.
Ola Rennstam Publicerad

De anställda på callcentret Focus CRS i Fränsta arbetade med att ragga kunder åt sitt moderbolag Peak Partners AB, som sysslar med finansiell rådgivning. Peak Partners, som har sitt säte på Hamngatan i Stockholm, äger även bolagen Peak Kapitalförvaltning AB och Peak Kapitalrådgivning AB. Peak Partners ägs i sin tur av holdingbolaget EBD Holding AB. Tre personer förkommer på ledande poster i samtliga fem företag; Patrik Bergman, Dennis Engström och Per Djerf.

Företagsrepresentanterna har fått möjlighet att ge sin syn på strejken i Fränsta men har inte återkommit med svar på Kollegas frågor.

Kollega har gått igenom företagens senaste årsredovisningar som gäller verksamhetsåret 2012, med andra ord tiden före strejken i Fränsta, och de skvallrar om att varken Focus CRS eller Peak Partners AB gör speciellt bra affärer. 2012 är bolagens första verksamhetsår och kanske ska det inte dras allt för stora växlar på siffrorna eftersom nystartade företag behöver tid för få igång försäljning.

Enligt årsredovisningarna gick både Focus CRS och Peak Partners AB med stora förluster under 2012, inget av bolagen har någon egentlig försäljning, däremot en hel del kostnader.

Focus hade intäkter på 529 000 kronor, inklusive ett regionalt företagsstöd från länsstyrelsen på 356 000 kronor, samtidigt uppgick personalkostnaderna till drygt 2,9 miljoner. Förlusten landade på över 3 miljoner kronor. Företaget räddades från konkurs genom att moderbolaget Peak Partners tillfördes nytt kapital på 3,2 miljoner.

Men inte heller Peak Partners gick särskilt bra; intäkterna på 205 000 kronor täckte inte ens personalkostnaderna som bolaget bokfört trots att det inte hade några anställda. Även detta bolag hade i sin tur gått omkull om inte EBD Holding skjutit till pengar på 11,7 miljoner kronor.

EBD Holding AB tjänade däremot pengar genom att sälja delar av sitt aktieinnehav i Peak Partners, vilket gav en intäkt på 9,3 miljoner kronor. Även Peak Kapitalförvaltning AB samt Peak Kapitalrådgivning AB gjorde förluster på 2,2 miljoner kronor under räkenskapsåret 2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.