Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otålig bemanningsbransch väntar på snabbspår

Den svenska modellen står i vägen för snabbspåren för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Parterna vet inte vad den tredje parten har för agenda. Det menar Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström, vars medlemmar otåligt väntar på att få komma igång och matcha nyanlända.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Henrik Bäckström vill ha spelreglerna klara innan förhandling. Kollega

- Vi är snabbspåret, det är vår själva affärsidé, sa Magdalena Nour, regionchef för bemanningsföretaget Adecco, vid seminariet som Bemanningsbranschen höll på onsdagsförmiddagen i Almedalen. 

Sedan regeringen bjöd in till trepartssamtal för att hitta snabbspår för nyanlända i mars, har 50 avtalsskrivande parter och ett antal enskilda företag anmält en vilja att delta.  Tanken är att fack och arbetsgivarorganisationer först ska komma överens och tillsammans presentera sina krav till regeringen, som tredje part, för att få snabbspåren att fungera. Det vill säga, sedvanlig ordning inom den svenska modellen.

Från Bemanningsföretagen tycker man dock att det går för långsamt och att det vore bättre om regeringen kom in och satte förutsättningarna först - förutsättningar som olika former av statligt subventionerade anställningar och sänkta arbetsgivaravgifter.

- När man inte vet vad den tredje parten har på agendan blir det svårt att föra den första förhandlingen. Vi måste ju räkna på det här, sa Henrik Bäckström.

Det var dock inget Raimo Pärssinen, ordförande för Arbetsmarknadsutskottet (S), ville rekommendera. Släpp inte frågan om villkoren på arbetsmarknaden till politikerna, varnade han, men lovade ändå att ta det vidare.

- Jag ska ta en rejäl diskussion med Ylva Johansson om det här.

Även Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef, tycker att det i det här fallet som andra är parternas ansvar att komma överens om avtal och villkor på arbetsmarknaden.  Hon underströk också att nyanlända näppeligen är en homogen grupp, utan en mängd individer med väldigt olika bakgrunder och erfarenheter. Många som kommer till Sverige idag har hög utbildning, andra har ingen utbildning. En generell politisk åtgärd kan aldrig möta den variationen av behov, menar hon, vilket däremot branschspecifika avtal kan. Men de krav som parterna sedan gemensamt ställer kan politiken möta.

- Validering av kunskaper och meriter är jätteviktigt, men det är en kostsam process som vi måste våga satsa på. Vi måste också jobba med att motverka diskriminering på arbetsplatserna och visa på affärsnyttan med mångfald.

Är bemanningsbranschen snabbspåret, som Magdalena Nour sa?
- Från Unionens sida tror vi verkligen på bemanningsbranschen som en spelare i att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Särskilt som de har en så hög organisationsgrad, vilket ger ordning och reda.

Unionen har i dagsläget valt att gå vidare med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Byggindustrier och Energiföretagens arbetsgivareförening, samt med Svensk Handel främst avseende apoteksanställda farmaceuter.

Bemanning

95 procent av de anställda inom bemanningsbranschen omfattas av kollektivavtal, enligt branschorganisationen.

Av 167 000 personer som är eller har varit anställda i branschen under ett år är omkring 120 000 för uthyrning, ca 20 000 rekrytering och ca 20 000 kommer till bemanningsbranschen i samband med olika omställningsuppdrag från Arbetsförmedlingen och företag.

Bemanningsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation som ligger under Almegas paraply och är därigenom medlem i Svenskt Näringsliv.

Bemanningsföretagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.