Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kundnöjdhet på personalens bekostnad

Trots fler apotek och längre öppettider har personalstyrkan på apoteken förblivit densamma. På vissa apotek har man till och med skurit ner på personal. I ivern att tillfredsställa kunderna verkar de anställda ha glömts bort.
Linnea Andersson Publicerad

Klockan är åtta och Margareta Helsings arbetsdag på Apoteket AB:s butik i Avesta har precis börjat. Apoteket öppnar inte förrän halv tio men innan dess är det mycket som ska fixas.

Margareta Helsing börjar plocka upp varor som har kommit. Allt ska placeras på ett särskilt sätt ute i butikshyllorna. Apotekets egna produkter och de fabrikanter man har avtal med ska stå synligt och säljas i första hand, både vad gäller mediciner och egenvårdsprodukter. I Apoteket AB:s sortiment finns i dag 1 000 kropps- och skönhets­produkter och det kommer hela tiden nya varor som Margareta Helsing ska ha koll på.

Här har hon jobbat som apotekstekniker sedan juli 1969. Då var Margareta Helsing 17 år och gick som elev bredvid en tekniker medan hon läste in den ettåriga utbildningen på kvällarna. Trots att hon varit med om många förändringar under sina 45 år på apoteket säger hon att arbetsmiljön försämrats drastiskt sedan omregleringen.

– Det är en enorm förändring med högre stress och ökad press, säger Margareta Helsing.

Hon är långt ifrån ensam om upplevelsen att det blivit hårdare att jobba på apoteken. Farmaciförbundet, som numera är en del av Unionen, genomförde årligen en arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna i apoteksbranschen. I 2013 års undersökning svarade 75 procent att arbetsmiljön blivit tuffare och 68 procent att de känner sig slitna efter arbetsdagens slut. Så påtagliga arbetsmiljöproblem är ovanligt i tjänstemannayrken.

– Det blir tyvärr bara värre och värre. Vi får många samtal om hur dåligt de mår ute på apoteken. Det är till stor del beroende på att man i och med omregleringen tittar väldigt mycket på vinst. Man ska sälja mer av både receptfria läkemedel och hudvård, samtidigt som man minskar ner på personalen, säger Carina Jansson, tidigare ordförande för Farmaciförbundet och numera seniorkonsult på Unionen.

Varje apotekskedja har vinstkrav på sig och de anställda ska tillsammans bidra till butikernas totala försäljning. Men det har även kommit fram att arbetsgivare kollat upp hur mycket varje enskild medarbetare säljer för och använt det mot dem när det varit dags för löneförhandling.

Vinstkraven har varit en stor omställning för dem som arbetat länge och som var vana vid ett annat arbetssätt under monopolets dagar. Margareta Helsing säger att säljarrollen är väldigt främmande för vissa, att det känns som att man prackar på varorna på kunden.

– Man diskuterar pris och vilken produkt de ska ha och till slut funderar jag på om man hinner med själva läkemedelsinformationen. Kunderna måste veta vilken åkomma läkemedlet hjälper mot och hur de ska ta det. Jag tror att stressen över om det verkligen blev rätt finns överallt hos personalen i dag, säger hon.

Förutom ökad tillgänglighet var ett av regeringens mål med omregleringen att tillvarata den kompetens som fanns inom Apoteket AB. Privatiseringen skulle inte ske på bekostnad av kompetensutvecklingen. Att hålla sig à jour är centralt i en bransch där medarbetarna hanterar läkemedel och viktigt för patientsäkerheten.

Läkemedelsrelaterade skador var 2007 den femte vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förut ingick lästid i den ordinarie arbetstiden men i dag förväntas Margareta Helsing och hennes kollegor ta sig den tiden utanför schemat, trots att det väller in nya varor som tar tid att lära sig.

– När jag börjar åtta och slutar kvart över sex är jag inte jättepigg på att komma till jobbet redan klockan sju för att ha tid att läsa, säger Margareta Helsing.

Inte vill hon vara kvar på kvällen heller då hon ser fram emot att få vila. Enligt Statskontorets slut­rapport av omregleringen ökade veckoöppettiderna i genomsnitt från 45 timmar år 2008 till 52 timmar 2012. Antalet söndagsöppna apotek ökade under samma period från 154 till 422. Och de långa arbetspassen känns i kroppen.

– Jag sitter inte ner utan står och går hela dagen och efter nio timmar är jag ordentligt trött. När helgen kommer efter tre eller fyra sådana arbetsdagar behöver jag en dag för att sova innan jag är pigg igen.

Man måste ha minst en farmaceutiskt utbildad medarbetare under hela öppethållandetiden vilket gör att apotekskedjorna slåss om receptarierna. Där utbildningarna finns, i Stockholm och Uppsala, är det inga problem men i orter inåt landet är det brist på utbildad personal. Hela branschen vilar i dag till stor del på att pensionärer hoppar in och jobbar timmar.

– Vi hade fest förra veckan och tackade av personal som gick i pension, men redan dagen efter så var en av dem här och jobbade, säger Margareta Helsing.

Carina Jansson på Unionen säger att det blir billigare för arbetsgivaren att ta in pensionärer eftersom man slipper betala sociala avgifter. Hon önskar att pensionärerna sade nej till att jobba extra så att arbetsgivarna tvingades anställa fler.

Margareta Helsing arbetar fackligt och har i sin roll som förhandlare varit med om många uppsägningar av assistenter som saknar utbildning men även av en hel del apotekstekniker med lång arbetserfarenhet.

– På mitt apotek kommer vi bara att vara två tekniker efter sommaren och jag har fortfarande inte fått min chef att förstå att det inte kommer att fungera. Det blir för tufft.

Hon tror inte att marknaden är tillräckligt stor för alla nya apotek utan att en del måste försvinna. Men innan marknaden mättas väntar en fortsatt tuff övergångsperiod.

– Arbetsglädjen och gemenskapen som fanns är borta på många ställen. Personalbristen och de nya arbetssätten har splittrat personalgrupper och man är inget sammansvetsat gäng längre. Det tär på människor att jobba under stress och då är det lätt att börja snäsa åt varandra, säger Margareta Helsing.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen