Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

I väntan på asyl

På två år har 32-årige Ahmed Srahins liv förändrats drastiskt. Från ett liv och karriär i Syrien till livet på ett flyktingboende utanför Skara i väntan på asyl.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
"Systemet och rutinerna för att komma in i Sverige är för långsamma", tycker Ahmad Srahin, flykting från Syrien. Kollega

Ahmad Srahin är 32 år och levde tills för ett par år sedan ett typiskt liv för en högskoleutbildad man i sin ålder. Han hade en karriär som dataingenjör i Syrien och tack vare sitt arbete bodde och jobbade han periodvis i Abu Dhabi och Kuwait. Som syrier var det aldrig några problem att resa och förutom jobbresorna turistade Ahmad runt om i världen. Men så kom kriget till Syrien och Ahmad bestämde sig för att lämna allt bakom sig – sitt hemland, sin familj och sitt arbete.

– Jag flydde inte för att jag svalt utan för att mitt land inte är fritt. För att jag tappade hoppet om att överleva, säger Ahmad Srahin och berättar att han ofta får frågan hur han, en berest akademiker med Adidasskor på fötterna och en smartphone i fickan, kan vara flykting.

Vägen in i Europa var minst sagt dramatisk. Vid två försök att ta sig från Turkiet till Grekland med båt kantrade båtarna och Ahmad och de andra flyktingarna räddades ur Medelhavet av turkiska flottan. När de i stället, med hjälp av flyktingsmugglare, skulle ta landvägen in i Grekland över bergen övrgav smugglarna dem. I sju dagar vandrade de runt i skogen utan att veta var de befann sig.

Från början hade Ahmad siktet inställt på Tyskland men fick under flykten höra att det var bättre och mer jämlikt i Sverige och så hamnade han här trots att han inte kände någon i Sverige.

Men tiden som asylsökande har varit tuff. I dag bor Ahmad på ett av Bert Karlssons flyktingboenden i Axvall två mil utanför Skara och när vi träffas har han väntat på asyl i 16 månader, trots att syrier enligt svensk lag ska beviljas uppehållstillstånd.

– Jag ångrar inte att jag kom hit men jag förväntade mig att bli behandlad som en människa. Sverige är ett vackert land och människor är välkomnande, men systemet och rutinerna för att komma in i samhället är för långsamma.

Trots att Ahmad talar bra engelska tycker han att det är svårt att kommunicera med svenskar. Han är frustrerad över att han inte fått lära sig svenska i och med att Svenska för invandrare, sfi, bara erbjuds den som redan fått uppehållstillstånd.

– Jag önskar att jag stod här och pratade svenska i dag.

Innan flykten från Syrien hade Ahmad Srahin aldrig varit arbetslös, inte en enda dag i sitt liv. För att känna att han bidrog till samhället även här i Sverige började han jobba gratis som volontär på Myrorna. Men efter fyra månader hade han inte råd längre. Som asylsökande förväntas du klara dig på 24 kronor om dagen och det räcker inte ens till en tur- och returbiljett på bussen till Skara, där Myrorna finns. I dag volontärar han två dagar i veckan hos Svenska kyrkan med att hjälpa andra nyanlända flyktingar, tack vare att kyrkan betalar bussbiljetterna. Andra på boendet fördriver tiden med att dricka te, promenera eller helt enkelt sova bort dagarna.

Ahmad delar rum med fem andra personer på asylboendet som är fullt av människor från olika kulturer, som talar olika språk och bär på olika trauman. Det blir ofta bråk och det finns ingenstans att gå undan eller vara för sig själv, berättar Ahmad och visar bilder från boendet. Det är slitet och en av toaletterna saknar sittring sedan flera veckor tillbaka.

Att Ahmad och andra asylsökande står ut trots den psykiska påfrestningen och det limbo de befinner sig i, tror Ahmad är tack vare människans förmåga att anpassa sig.

– Jag har förlorat min dröm, tappat bort den på vägen och ärligt talat känner jag mig nere. Men jag har inte gett upp.

*Efter lång väntan fick Ahmed Srahin sitt uppehållstillstånd i mitten av december. Han bor kvar på asylboendet i väntan på kommunplacering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Regeringen om Northvolt-konkursen: ”En tung dag”

Sveriges vice statsminister Ebba Busch (KD) uttrycker sitt stöd för de som arbetar på Northvolt. Men regeringen ger inget besked om vad som händer för de arbetskraftsinvandrare som nu måste hitta nya jobb inom tre månader för att få stanna i Sverige.
Noa Söderberg Publicerad 12 mars 2025, kl 15:55
Ebba Busch
Viktoria Bank/TT

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) understryker nu allvaret i Northvolts konkurs.

– Det här är ett otroligt tufft besked, och en tung dag för alla anställda, för alla underleverantörer, för alla de vars jobb nu kan komma att påverkas av detta, säger Busch på en pressträff på Regeringskansliet under onsdagseftermiddagen.

Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger att regeringen har ”stor förståelse” för oron och känslorna bland de anställda.

– Men, och det menar jag med både omtanke och uppriktighet, det svenska samhället är byggt för att hantera den här sortens kriser.

Han hänvisar till de trygghetssystem som är en integrerad del av arbetsmarknaden, både i kristid och vardag: Arbetsförmedlingen, parternas omställningsorganisationer, med flera.

– Den som drabbas av den här konkursen kommer inte stå utan hjälp. Samhället kraftsamlar och aktiverar nu alla de funktioner och alla de insatser vi har för att hjälpa människor i omställning.

Regeringen presenterar alltså inga särskilda arbetsmarknadsinsatser för just Northvoltkrisen.

Personliga samtal på Arbetsförmedlingen

Däremot meddelar omställningsorganisationerna TSL och TRR att de återaktiverar den ”samverkansplattform” som skapades vid det stora varslet på Northvolt i september förra året. Där ingår bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner.

Maria Hemström Hemmingson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, säger att myndigheten också kommer erbjuda extrainsatta personliga samtal för Northvoltanställda imorgon torsdag.

Särskilda regler för arbetstillstånd

Regeringen ger inga besked om eventuella undantag från reglerna för arbetstillstånd. Dagens regler kräver att den som kommit till Sverige för att jobba, och sedan blir av med sin anställning, måste hitta ett nytt jobb inom tre månader för att få stanna. Reglerna gäller de som har rest från ett land utanför EU. På Northvolt tillhör en stor del av de anställda den gruppen.

– Det är lite för tidigt att svara på. Vi behöver i lugn och ro analysera, föra dialog med kommunen och inte minst bolaget kring hur många som är från andra länder, hur många som är födda i Sverige, och så vidare, säger Mats Persson.

”Kapa beroendet av Kina”

Ebba Busch avslutar pressträffen med att koppla frågan om Northvolt till en bredare europeisk debatt om konkurrenskraft, energisäkerhet och militär upprustning. Gällande möjligheten att Northvolt köps upp av ett företag utanför Europa säger hon:

– Styrkan i Northvolt har varit att det varit en europeisk batteritillverkare. Det är inte så att det finns en avsaknad av aktörer på batterimarknaden. Det är snarare så att vi har en överetablering av batteritillverkare inom Europa, men väldigt få är europeiska. Detta har varit en av deras stora konkurrensfördelar.

– Det har bidragit till att vara en maktfaktor in på den europeiska marknaden i hela västvärlden, att kunna kapa beroendet av Kina. Det är ett vägval som bolaget själva får göra såklart, om man inte längre vill ha den unika säljpunkten.