Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Högutbildade fastnar i lågkvalificerade jobb
Antalet högutbildade svenskar har ökat snabbt de senaste åren. Men de kvalificerade jobben ökar inte i samma takt. Hälften av de högutbildade fastnar också i lågkvalificerade jobb, visar en studie.
Att så många nu ser till att bli högutbildade – enligt TT har Sverige fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år – är inte konstigt i en tid med hög arbetslöshet menar Michael Thålin, professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
- För politikerna är det lockande att satsa på utbildning när det är ont om jobb, och utbildning har ju många värden både för individerna och samhället i stort.
En nackdel med att de kvalificerade jobben inte ökat i takt med antalet högutbildade är att många av dessa då tar jobb som annars kunde ha gått till dem som har det allra tuffast på arbetsmarknaden, som unga utan utbildning och nyanlända utrikesfödda.
En annan baksida är att de högutbildade i och med det får jobb där de inte har möjlighet att använda sin fulla potential.
- De får också lägre avkastning på sin utbildning, alltså på den tid de lagt ned och andra insatser de gjort, lönemässigt, säger Michael Tåhlin.
Sannolikt hoppas många högutbildade, som tar ett lägre kvalificerat jobb, att det ändå ska bli en språngbräda mot ett jobb som bättre passar deras kvalifikationer. Men så blir det, enligt forskningen, inte för fler än ungefär hälften.
- En stor undersökning vi har gjort visade att ungefär hälften av de överutbildade personerna var kvar på mindre kvalificerade jobb efter tio år. Så för många blir det alltså ett ganska varaktigt tillstånd, säger Michael Tåhlin.
Vad borde göras?
- Man borde nog ännu mer än i dag försöka styra om så att fler utbildar sig till yrken där det saknas arbetskraft, som yrkesutbildning på lägre högskolenivå, som industriarbeten och byggnadsarbeten, där det finns stora möjligheteter att få bra jobb i dag. Men det är svårt, inte minst därför att de yrkeslinjerna har dålig status i dag. Eftersom det handlar om attityder som finns både hos dem som ska utbilda sig och i samhället i stort så är det oerhört svårt att ändra på det, säger Michael Tåhlin.
- Man kan notera att exempelvis Socialdemokraterna som skulle kunna vara ett parti som driver frågor om arbetaryrkenas status har valt att inte göra det. Det behöver ju inte vara Socialdemokraternas fel men också i det partiet, som ändå är arbetarrörelsens kärna, verkar det vara ett större tryck på att minska antalet arbetare än att höja statusen på arbetaryrkena.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
