Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Under 2013 startade sammanlagt 69 242 nya företag i Sverige. Som går att läsa i kartan ovan startas flest nya företag i storstadsregionerna. Dels för att det bor många människor där och dels för att kommunerna ligger tätt.
Bland de tio kommuner som har flest nystartade företag ligger sex stycken i Stockholms län. Allra bäst på att skapa nya företag är man i Danderyds kommun, med ett snitt på 21,1 per 1 000 invånare.
Härjedalens kommun snittar på 17 företag per 1 000 invånare och hamnar alltså på en femteplats. Att det startar så många företag här beror till stor del på utvecklingen inom besöksnäringen. Det menar Annika Myhr, näringslivsutvecklare på Härjedalens kommun. Kommunen har bara drygt 10 000 invånare men är, tack vare dess stora yta, Sveriges tredje största skidområde.
Skidåkandet hör dock vintersäsongen till och därför krävs det ofta att näringsidkarna andra jobb under resten av året. Många jobbar med en sak under vintersäsongen, en annan under våren och har till och med en tredje sysselsättning under sommarhalvåret.
– Vi har väldigt låg arbetslöshet, här är man påhittig och skär det guld som finns. Har man gjort ett aktivt val att leva, verka och bo här så tar man de chanser som dyker upp, säger Annika Myhr.
Ett typiskt nystartat företag i Härjedalens kommun kan vara ett aktivitetsbolag. Annika Myhr berättar om ett exempel med en kvinna som driver längdskidskola i Bruksvallarna under vinterhalvåret och jobbar som copywriter och marknadsförare när det är lågsäsong. Dessutom jobbar hon även som ”mässgeneral” eller koordinator för olika evenemang.
Just evenemangen och mässorna har ökat i takt med besöksnäringens uppgång.
– När folk åker på semester, under både sommar och vinter, vill de ha någonting att göra. Och då växer det fram evenemang. Det kan vara skidtävlingar på vintern och cykeltävlingar eller stora mässor på sommaren.
Liksom många andra inlandskommuner brottas Härjedalen med en minskande befolkning. Men trots det kan de se att fler yngre människor är intresserade av att jobba med friluftsaktiviteter och ser till att hitta yrken inom ”outdoor”-branschen även på sommaren. De nya företagen startas både av bofasta personer och av dem som endast lever i Härjedalen under vissa säsonger.
En annan typ av entreprenad inom besöksnäringen är att bygga stugor eller lägenheter för uthyrning. Något som kräver mycket samarbete med kommunen, då man måste se över vatten och avlopp eller andra infrastrukturella frågor.
Det största hindret för nya företag är finansieringen. Enligt Annika Myhr är det jättesvårt för småföretagare att få små lån. Vore det lättare att få lån skulle det förmodligen starta ännu fler nya företag i Härjedalen.
– Det gäller verkligen att visa att man har jobbuppdrag så att man kan betala lån och amorteringar. Annars går affären vidare till någon annan som har de där pengarna som du inte får i lån.
– Det är synd att man ändrade reglerna för starta eget-bidraget som var en jättebra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det krävs ett visst mått av mod att sluta på ett jobb där man har en fast inkomst och starta eget-bidraget har varit en puff i ryggen för att våga ta det steget. En del misslyckas men det är många som det går bra för och företagen får många människor i arbete.
Kartan ovan visar antal nystartade företag (inklusive kommunägda företag) per 1000 invånare i kommunen, 2013. För markören över prickarna för att se exakta antal nystartade företag i varje kommun.
Företagen som ingår är de har registrerats och fått ett organisationsnummer under 2013 och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Företag betraktas om nystartade om verksamheten är helt nystartad eller att den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst 2 år. Källa: Tillväxtanalys.
Om man är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta eget företag kan man i vissa fall få ”starta eget-bidrag”, som egentligen heter stöd till start av näringsverksamhet. Stödet motsvarar beloppet du är berättigad till via a-kassan och betalas ut i sex månader.
Den förra regeringen ändrade reglerna för starta eget-bidraget så att det sedan den 1 november 2013 i första hand är personer som är eller som riskerar att bli långtidsarbetslösa som beviljas bidraget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.