En initiativrik, självständig person som är bra på att samarbeta. Där har du idealsökanden till de flesta platsannonserna sedan 1960-talet. Skulle en extrovert eller introvert person nå störst framgång i att få ett jobb i dagens flora av platsannonser? Det är oklart, men klart är att det går trender i vad arbetsgivare söker.
Karin Helgesson från Göteborgs universitet har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod och kan konstatera att de tre egenskaper som efterfrågades mest under 1950-talet, efterfrågas även i dag.
- Samarbetsförmåga, initiativrik och självständighet är de mest förekommande orden. Att det är just de egenskaperna kan ha många orsaker. De behövs i många yrken och branscher. Men sen visar de också hur det svenska arbetslivet ser ut: Det är viktigt att vi är överens, men när vi väl är det ska vi kunna gå ut och jobba självständigt, säger Karin Helgesson.
Framåt 2000-talet tar ordet drivkraft över egenskapen samarbetsförmåga i annonserna. Man vill att medarbetaren tar ansvar för att arbetet går framåt, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.
- Dels beror det på att man monterade bort en rad mellanchefer och i och med det började det dyka upp andra önskemål på egenskaper. Men sedan blev kraven också hårdare. Man säger i princip att har du inte de här egenskaperna behöver du inte bemöda dig med att läsa vidare.
Platsannonserna fungerar som tidsdokument och ger en fingervisning vilka värderingar som råder i arbetslivet och vilken syn arbetsgivaren har på sina anställda. I tidiga annonser beskriver arbetsgivarna sig själva som expansiva, stora och ledande. Under senare år fokuserar man mer på medarbetaren, erbjuder personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter.
- På 1950-talet erbjöd man förmåner som pension och under 1960-talet var trygghet en viktig faktor. I dag är individen viktigare. Arbetsgivaren erbjuder glädje och utveckling på jobbet och genom det en anställningsbarhet. Det är som att säga, vi lovar ingen framtid hos oss, men vi lovar att utveckla dig så att du kan gå vidare.
Vill arbetsgivaren verkligen ha det som står i annonsen? - Förmodligen inte. Eftersom det går trender i hur man uttrycker sig så lägger olika rekryterare olika betydelser i det som ligger i luften. Vi är flockdjur och följer varandras mönster. Det är likadant med platsannonser.
Tror du att en extrovert person skulle nå större framgång att i nå fram till en arbetsgivare? - Det är inte alls säkert. Orden noggrann och omsorgsfull var ord som återkom när en av mina studenter undersökte platsannonser i vår och jag såg det även i mitt material. Arbetsgivare vill inte bara ha glada säljande personer med risk för att vara lite slarviga. De behöver även någon som får jobbet gjort. Sedan skiljer det säkert beroende på arbetsuppgift. En annons som innehåller ordet noggrann söker man ofta en administratör. En annons med orden energisk och driven är ofta till en säljare.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.