Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen hoppas på flexpension utan strid

Just nu finns inget som pekar på en förhandlingslösning när det gäller flexpensionen. Ändå finns förhoppningar på båda sidor om att komma överens utan strid.
– Jag är optimist och konstruktiv. Men "it takes two to tango", säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montgomery / TT & Jessica Gow / TT
Både Anna-Karin Hatt (Almega) och Martin Linder (Unionen) hoppas på att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet. Henrik Montgomery / TT & Jessica Gow / TT

I våras var en strejk nära. Unionen och Sveriges Ingenjörer låg i startgroparna när ett besked från Arbetsdomstolen åtminstone tillfälligt stoppade konflikten. Enligt AD hör flexpensionen hemma i avtalet för tjänstepensionen ITP. Därmed är det inte solklart att facken har rätt att strejka för flexpension när de vanliga kollektivavtalen löper ut.

Nu har facken begärt ett slutgiltigt avgörande från AD.

– Skulle prövningen visa att vi har rätt att konflikta är det bara att fortsätta på den vägen, konstaterar Unionens ordförande Martin Linder.

– Utgångspunkten är att vi har hundratusen medlemmar på företag som tillhör Almega som får sämre pensionsinbetalningar än våra övriga medlemmar. Det är en ohållbar situation, den måste vi hitta en lösning på.

Men AD:s beslut kan mycket väl kunna gå emot facken. För att få möjlighet att strejka skulle facken i sådant fall tvingas säga upp ITP-avtalet.

– Ja, vi måste överväga andra vägar, teoretiskt finns möjligheten att inte vara bunden av ITP-avtalet.

Beslutet att säga upp ITP-avtalet fattas då av PTK, en organisation som rymmer 26 tjänstemannaförbund men där Unionen är i särklass störst och där Martin Linder också innehar ordförandeposten.

Den lösningen har arbetsgivarföreningen Almegas vd Anna-Karin Hatt varnat för i en intervju i Dagens Nyheter. Enligt Hatt skulle en uppsägning av avtalet kunna innebära stora risker för facket: arbetsgivarna kan vilja förhandla också om andra frågor i ITP-systemet. I samma artikel talas det också om flexpensionens utformning som en kvarleva från det gamla industrisamhället.

Det utspelet får Martin Linder att gå i taket.

– För det första har 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv redan skrivit på avtal om flexpension. Det är bara Almega som vägrar. För det andra utgår beskrivningen från att Almega skulle vara lika med tjänstesektorn. Det är inte sant, det finns mängder med andra företag med stort tjänsteinnehåll i andra arbetsgivarförbund.

I frågan om flexpensionen tycks fack och arbetsgivare stå lika långt ifrån varandra som någonsin. Martin Linders förhoppning är ändå att det ska gå att komma överens utan strid.

– Jag både hoppas och tror på det, det skulle vara det mest rationella.

Faktum är att också Almega hoppas på samma utveckling. Almegas vd Anna-Karin Hatt säger sig vara optimist.

– Vi är beredda att hitta lösningar på frågan om flexpensionen, kan vi få igång en dialog med facken innan avtalsrörelsen så vore det bra.

Enligt Anna-Karin Hatt skiljer sig tjänsteföretagen från industrin. Dels genom att avtalen här är mer företagsnära och i större utsträckning bygger på individuell lönesättning och sifferlösa avtal, dels genom att behoven för anställda att gå i pension tidigare är mindre.

– Utformningen av flexpensionen måste utgå från de behov som finns i tjänstesektorn. Den måste vara attraktiv både för företag och medarbetare. Då behövs det en lösning som gör det möjligt för individen att själv bestämma om man vill ta ut den som lön eller göra en extra pensionsavsättning.

Vad som sker ifall facken framöver skulle säga upp ITP-avtalet är inget som arbetsgivarförbunden har diskuterat internt, men Anna-Karin Hatt varnar för att det skulle kunna få konsekvenser.

– Det är en stor boll att sätta i rullning, och ett stort ansvar som de i så fall tar. Säger facken upp villkoren för hela ITP-planen får de nog räkna med att det kan komma att finnas många andra saker än flexpensionen som arbetsgivarna i så fall skulle vilja diskutera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.