Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Olika besked från Svenskt Näringslivs ledning

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemnes inbjudan till politikerna att ta över reglering av ingångslöner från arbetsmarknadens parter är ingenting som diskuterats inom organisationen. Det menar organisationens vice vd, Peter Jeppsson.
Gabriella Westberg Publicerad
Henrik Montgomery/TT
"Det är inget vi har haft någon diskussion om inom Svenskt Näringsliv", kommenterar organisationens vice vd Peter Jeppsson apropå vd Carola Lemnes uttalande om att låta politiker besluta ingångslönernas storlek. Henrik Montgomery/TT

I går chockade Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne många fackliga med att säga att ingångslönernas storlek kan komma att behöva lämnas över till politikerna. Först i en intervju med Dagens Industri och sedan igen i SVT Aktuellt.  

”Där lämnade Svenskt Näringsliv den svenska modellen”, twittrade Unionens ordförande Martin Linder.

För närvarande pågår avtalsrörelsen och det är medlemsförbunden inom Svenskt Näringsliv som förhandlar löner och villkor med fackförbund, som Unionen. Att paraplyorganisationen i det läget går ut och välkomnar statlig inblandning är känsligt.

Men att lämna över lönebildningsfrågor till politiken är inte något som diskuteratas inom Svenskt Näringsliv, menar Peter Jeppsson, vice vd för organisationen, och ingenting som dess förhandlande medlemsförbund ställt sig bakom.

- Det är inget vi har haft någon diskussion om inom Svenskt Näringsliv. Det Carola (Lemne) gav uttryck för var ett resonemang och ingen genomarbetad policy eller ställningstagande, säger han. Statlig inblandning i lönebildningen är inget vi vill, tillägger han.

Carola Lemnes uttalande ska ses i ljuset av utmaningen om hur nyanlända ska kunna integreras på den svenska arbetsmarknaden, en fråga som ju fått stora proportioner under det senaste året, menar Peter Jeppsson.

- Sänkta ingångslöner inom vissa branscher skulle kunna ge upphov till nya arbetsuppgifter som inte görs i dag eftersom de är för dyra, och därmed skapa jobbtillfällen till nyanlända men även andra som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden, säger han.

Det råder stor brist på arbetskraft inom många branscher i dag. Skulle det inte gynna företagen i Svenskt Näringslivs medlemsförbund mer om den nyanlända arbetskraften fick relevant utbildning och matchas till de yrken där det råder brist, i stället för att hitta på nya uppgifter som inte efterfrågas genom att tvinga fram sänkta löner?

- Det är riktigt att vi måste matcha arbetsbristen med de nyanlända. Den vägen diskuterar vi också inom snabbspåren. Men jag tror att man måste gå många vägar. Det finns inte en lösning. De som kommer till Sverige har olika förutsättningar. Sänkta ingångslöner är en komponent av flera.

Peter Jeppsson menar att det viktiga är att komma in på arbetsmarknaden, att inte stå utanför. Vi vill inte ha något A- och B-lag i samhället, säger han. Men om nyanlända och lågutbildade ska komma in på betydligt lägre löner än andra, skapar inte det just ett A- och B-lag?

- Det är ett sämre B-lag att hamna i om man över huvud taget inte får något jobb.

Om fackförbunden skulle falla till föga och gå med på att diskutera sänkta ingångslöner, inom vilka branscher tänker du att det skulle kunna vara aktuellt och hur låga skulle lönerna rimligen vara?

- Det är något som bransch och parter i så fall måste titta på, säger han.

- Helst vill vi inte lämna något av det här till staten.

Efter publicering ber Peter Jeppsson om att få nyansera sig: 

- Vi värnar om den svenska modellen där parterna sätter löner på arbetsmarknaden. Nu har vi ett läge där kostnaderna för att anställa har blivit för hög. Inte minst drabbar detta nyanlända flyktingar. Därför måste parterna ta ett ansvar för Sverige. Vi har föreslagit en ny lärlingsanställning. Hittills har LO inte velat diskutera detta med oss. Om parterna inte klarar av att komma framåt är det rimligt att regering och riksdag axlar detta ansvar. Vi kan inte acceptera att Sverige glider isär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad 23 januari 2025, kl 06:04
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.