Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom

Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox.com
Hela 250 000 svenskar är rädda att inte kunna behålla sitt jobb om de blir sjuka. Syda Productions/Colourbox.com

19 procent av de tillfrågade i undersökningen, som gjorts på uppdrag av TRR, Trygghetsrådet, uppger att de är oroliga för att förlora sitt jobb. Sedan de har fått uppge varför de känner denna oro, och då har kunnat ge flera svar, hamnar alternativen ”på grund av kostnadsbesparingar” och ”på grund av bristande lönsamhet” i topp.

Men bland de alternativ som sedan följer toppas listan bland annat av ”om jag blir sjuk blir det svårt att komma tillbaka”. Enligt undersökningen känner cirka 250 000 anställda så.

När det gäller den ökande digitaliseringen och förändrade kompetenskrav är dock rädslan för att förlora jobbet mindre. Ungefär 120 000 tror att de kan bli av med sitt arbete på grund av dessa orsaker.

– Det är förvånande att så få oroar sig för det. Kompetensutveckling och ständigt lärande är a och o för att utvecklas i jobbet och att vara  anställningsbar, säger Lennart Hedström, vd i TRR.

I undersökningen har man också velat ta reda på hur många som har bytt jobb under de senaste fem åren eller som har funderat på att göra det, och vilka orsakerna till detta är.

En andel motsvarande 2,9 miljoner svenskar har svarat att de har bytt jobb under de senaste fem åren medan 1,2 miljoner har gjort det under senaste året. De vanligaste orsakerna är att man har velat utveckla sig och få en förändring i livet. Men många uppger också att en anledning till att man har bytt arbete har varit ett missnöje med chefen.

En stark ökning, jämfört med förra årets undersökning, har skett bland de svenskar som funderar på att byta jobb men tvekar. Förra året uppgav en andel motsvarande 1,8 miljoner att de var i den situationen, i år gäller samma sak för 2,2 miljoner svenskar. Det innebär en ökning med 22 procent. Bland dessa är förutom vilja att utvecklas och att få en förändring i livet främst ett missnöje med lönen den främsta orsaken till att man vill byta jobb.

Fotnot: 1 010 svenskar mellan 16 och 64 år har deltagit i undersökningen som gjordes av undersökningsföretaget Norstat på uppdrag av TRR i juni i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.