Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom
Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.
19 procent av de tillfrågade i undersökningen, som gjorts på uppdrag av TRR, Trygghetsrådet, uppger att de är oroliga för att förlora sitt jobb. Sedan de har fått uppge varför de känner denna oro, och då har kunnat ge flera svar, hamnar alternativen ”på grund av kostnadsbesparingar” och ”på grund av bristande lönsamhet” i topp.
Men bland de alternativ som sedan följer toppas listan bland annat av ”om jag blir sjuk blir det svårt att komma tillbaka”. Enligt undersökningen känner cirka 250 000 anställda så.
När det gäller den ökande digitaliseringen och förändrade kompetenskrav är dock rädslan för att förlora jobbet mindre. Ungefär 120 000 tror att de kan bli av med sitt arbete på grund av dessa orsaker.
– Det är förvånande att så få oroar sig för det. Kompetensutveckling och ständigt lärande är a och o för att utvecklas i jobbet och att vara anställningsbar, säger Lennart Hedström, vd i TRR.
I undersökningen har man också velat ta reda på hur många som har bytt jobb under de senaste fem åren eller som har funderat på att göra det, och vilka orsakerna till detta är.
En andel motsvarande 2,9 miljoner svenskar har svarat att de har bytt jobb under de senaste fem åren medan 1,2 miljoner har gjort det under senaste året. De vanligaste orsakerna är att man har velat utveckla sig och få en förändring i livet. Men många uppger också att en anledning till att man har bytt arbete har varit ett missnöje med chefen.
En stark ökning, jämfört med förra årets undersökning, har skett bland de svenskar som funderar på att byta jobb men tvekar. Förra året uppgav en andel motsvarande 1,8 miljoner att de var i den situationen, i år gäller samma sak för 2,2 miljoner svenskar. Det innebär en ökning med 22 procent. Bland dessa är förutom vilja att utvecklas och att få en förändring i livet främst ett missnöje med lönen den främsta orsaken till att man vill byta jobb.
Fotnot: 1 010 svenskar mellan 16 och 64 år har deltagit i undersökningen som gjordes av undersökningsföretaget Norstat på uppdrag av TRR i juni i år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
