Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare att få jobb - men inte för alla

Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden växer. En allt större andel av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har särskilt svårt att få jobb, exempelvis lågutbildade. Samtidigt sjunker arbetslösheten bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Klyftan mellan olika grupper på svensk arbetsmarknad växer. Jessica Gow / TT

Arbetsgivarna tror på framtiden. Det är tydligt i Arbetsförmedlingens nya prognos som bygger på intervjuer med cirka 11 000 privata arbetsgivare och offentlig verksamhet.

Optimismen omfattar i stort sett alla branscher. 144 000 nya jobb spås komma till under 2016 och 2017.

Med den arbetsmarknaden blir det allt enklare att få jobb. Inom vissa sektorer kommer det till och med uppstå brist på utbildad arbetskraft, vilket kommer att hämma expansionen.

Men det finns också en annan sida av myntet. En allt större andel av de arbetssökande tillhör grupper med väldigt lång väg till arbete, nästa år kommer tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhöra de mest utsatta arbetslösa. Dessutom kommer det stora antalet nyanlända göra att antalet inskrivna arbetslösa ökar.

Kombinationen av brist på arbetskraft och arbetssökande som saknar utbildning som gör dem matchningsbara innebär en stor utmaning, påpekar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Söberg, som menar att det inte är något som AF kan lösa på egen hand. Det krävs också förändringar inom bland annat bostadssektorn och utbildningsväsendet, anser han.

- Vi har inte sett något enskilt förslag som i ett Alexanderhugg skulle lösa hela den här utmaningen, vi tror snarare på en ganska pragmatisk, reformistisk reformagenda där hellre ett antal mindre förslag får verka, säger Mikael Sjöberg.

Enligt prognosen kommer arbetslösheten i år hamna på 6,9 procent för att nästa år sjunka till 6,6 procent. Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor, men även inom byggsektorn. Många jobb kommer att skapas inom de delar av tjänstesektorn som är beroende av hushållens konsumtion, exempelvis handeln samt hotell och restaurang.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.