Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare att få jobb - men inte för alla

Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden växer. En allt större andel av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har särskilt svårt att få jobb, exempelvis lågutbildade. Samtidigt sjunker arbetslösheten bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Klyftan mellan olika grupper på svensk arbetsmarknad växer. Jessica Gow / TT

Arbetsgivarna tror på framtiden. Det är tydligt i Arbetsförmedlingens nya prognos som bygger på intervjuer med cirka 11 000 privata arbetsgivare och offentlig verksamhet.

Optimismen omfattar i stort sett alla branscher. 144 000 nya jobb spås komma till under 2016 och 2017.

Med den arbetsmarknaden blir det allt enklare att få jobb. Inom vissa sektorer kommer det till och med uppstå brist på utbildad arbetskraft, vilket kommer att hämma expansionen.

Men det finns också en annan sida av myntet. En allt större andel av de arbetssökande tillhör grupper med väldigt lång väg till arbete, nästa år kommer tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhöra de mest utsatta arbetslösa. Dessutom kommer det stora antalet nyanlända göra att antalet inskrivna arbetslösa ökar.

Kombinationen av brist på arbetskraft och arbetssökande som saknar utbildning som gör dem matchningsbara innebär en stor utmaning, påpekar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Söberg, som menar att det inte är något som AF kan lösa på egen hand. Det krävs också förändringar inom bland annat bostadssektorn och utbildningsväsendet, anser han.

- Vi har inte sett något enskilt förslag som i ett Alexanderhugg skulle lösa hela den här utmaningen, vi tror snarare på en ganska pragmatisk, reformistisk reformagenda där hellre ett antal mindre förslag får verka, säger Mikael Sjöberg.

Enligt prognosen kommer arbetslösheten i år hamna på 6,9 procent för att nästa år sjunka till 6,6 procent. Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor, men även inom byggsektorn. Många jobb kommer att skapas inom de delar av tjänstesektorn som är beroende av hushållens konsumtion, exempelvis handeln samt hotell och restaurang.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.