Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Gå med på sänkta löner eller lämna över till staten"

Mitt under avtalsrörelsen hotar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne med att lämna över lönesättningen till politiken, om inte facken går med på sänkta ingångslöner.
- Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Gabriella Westberg Publicerad
Patrik Nygren/Anders Ahlgren
"Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken", kommenterar Unionens ordförande Martin Linder (tv) ett uttalande från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne (th). Patrik Nygren/Anders Ahlgren

Efter att både KD och Centern gett sig in i avtalsrörelsen med uppmaningar till parterna om sänkta löner, får de nu sällskap av arbetsgivarnas främsta företrädare, Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. I en intervju med Dagens Industri i dag meddelar hon att arbetsgivarorganisationen är redo att lämna över till statlig reglering om inte facken går med på sänkta ingångslöner.

- Att vissa politiker inte förstår grundfundamenten i den svenska modellen är en sak, men när den högsta företrädaren för Sveriges arbetsgivare säger samma sak är det en helt annan sak. Jag undrar, har medlemsföretagen informerats om denna faktiskt ganska dramatiska kursändring, frågar sig Martin Linder.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till DI att han inte riktigt tror på Carola Lemnes hot.
”Om de vill överlåta delar av lönebildningen till politiker innebär det även att politiker ska kunna höja löner. Jag tror inte att de vill det på riktigt”, säger han.

Enligt Carola Lemne krävs sänkta kostnader för företagen om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden om några år, då många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Martin Linder håller med om att det innebär en utmaning att integrera det stora antalet nyanlända på arbetsmarknaden – men inte att det ska ske genom sänkta löner.

- Ska man integreras i samhället behöver man också kunna leva på sin lön, man behöver kunna skaffa sig en bostad, betala för sig och kunna leva med värdighet. Om syftet är integration kan inte lönerna vara hur låga som helst, då hamnar man i stället utanför samhället.

Företagens kostnader kan sänkas på andra sätt, menar Martin Linder, till exempel genom ändringar i skattesystemet. Även Carola Lemne lyfter behovet av bredare åtgärdspaket som också inkluderar arbetsgivaravgifter och skatter, men ser samtidigt sänkta ingångslöner som en central del. Martin Linder är skeptisk:

- Jag skulle vilja ställa en motfråga till dem som tror att sänkta löner är lösningen på så komplexa utmaningar: hur låga löner och för vilka typer av jobb?

KD och C vill sänka ingångslöner

Det var vid Centerpartiets kommundagar i förra veckan som partiledaren Annie Lööf gav sig in i avtalsrörelsen med skarpa uppmaningar till parterna att sänka ingångslönerna.

”Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Det behöver vara ett avtal som gör det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag”, sa hon, och tillade ”Om parterna inte lyckas ta sitt viktiga ansvar. Ja, då är Centerpartiet beredda att lagstifta fram fler ingångsjobb.”

Samma dag presenterade Kristdemokraterna sitt förslag på samma tema, introduktionsanställning för nyanlända och unga med bristfällig utbildning, en anställning på 75 procent jobb och 25 procent utbildning för yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning – till 75 procent av lönen. Enligt KD skulle förslaget ge upp till 20 000 nya jobb per år. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.